Inledande kartläggning och objektiv skattning

Om inget aktivt luftkvalitetsarbete har gjorts i en kommun - eller det är länge sedan en tillräcklig kontroll av luftkvaliteten genomfördes - så måste man starta upp ett luftkvalitetsarbete. Det gör man med en inledande kartläggning. En inledande kartläggning syftar till att ge en förståelse för luftkvalitetssituationen i kommunen.

Varje svensk kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation till de svenska miljökvalitetsnormerna och utvärderingströsklarna. Kontrollresultatet ska årligen inrapporteras

Inledande kartläggning

Om kommunen inte tidigare har genomfört någon kontroll av luftkvalitet, eller om det var länge sedan en tillräckligt omfattande kontroll gjordes, måste man göra en Inledande kartläggning - detta stadgas i Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2019:9 10 §).

En inledande kartläggning syftar till att klargöra luftkvalitetssituationen i kommunen och innebär att denna undersöks och dokumenteras. Efter den inledande kartläggningen ska kommunen kunna avgöra hur luftföroreningssituationen ser ut i kommunen och vilken kravnivå på kontroll man omfattas av. Detta avgör hur det vidare luftkvalitetsarbetet ska gå till.

För mer information se artikeln Vad är en inledande kartläggning?

Preliminär bedömning
I en inledande kartläggning börjar man alltid med en preliminär bedömning. Man tittar på de olika faktorer som påverkar luftkvaliteten i kommunen. Förutom de lokala källorna - där de största bidragen normalt kommer från vägtrafik, industrier och förekommande vedeldning - inverkar meteorologiska förhållanden, lokalklimatologi och regionala bakgrundshalter. Man kan även studera dokumentation från omgivande kommuner för att genom jämförelser och paralleller kanske kunna dra slutsatser om den egna kommunens luftkvalitetssituation.

Fördjupad kartläggning
Om den preliminära bedömningen indikerar att en nedre utvärderingströskel riskerar överskridas så behöver en fördjupad kartläggning genomföras. En sådan utgör då ett andra led i den inledande kartläggningen och genomförs med hjälp av mätningar och/eller modellberäkningar.

Objektiv skattning
Om ingen utvärderingströskel riskerar överskridas så behöver normalt ingen fördjupad kartläggning göras. Följande år ska man då återkomma med en objektiv skattning. En objektiv skattning motsvarar samma kravnivå som en inledande kartläggning, men man kan (under några år) nöja sig med att utgå från föregående års inledande kartläggning/objektiva skattning och begränsa sig till att undersöka vad som förändrats sedan föregående år.

Verktyget VOSS är ett lättanvänt hjälpmedel
Det finns ett kostnadsfritt verktyg som underlättar arbetet med inledande kartläggning och objektiv skattning. VOSS (Verktyg för Objektiv Skattning med Spridningsmodellering) togs fram under 2018 av Reflab - modeller på uppdrag av Naturvårdsverket. Med hjälp av detta verktyg kan man göra en förenklad simulering av kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM10) i ett gaturum. Förutom resulterande haltvärden ger VOSS kortfattade råd om hur resultatet bör tolkas och användas. Syftet med verktyget är att göra det möjligt för kommuner att ta reda på om de riskerar att överskrida de nedre utvärderingströsklarna för NO2 och PM10 i sina gaturum, och därmed kunna bedöma om det finns behov av att genomföra en fördjupad kartläggning.

Naturvårdsverkets vägledning ger mer information

Inledande kartläggning och objektiv skattning av luftkvalitet