Vilken luftkvalitetsmodell i vilken tätortsmiljö?

Det finns idag ingen standard eller vägledning för hur spridningsmodellering i tätbebyggda områden ska ske. För att få fram bra underlag till olika beslutssituationer och vid kontroll av luftkvaliteten är det viktigt att modellen som används är väl lämpad för ändamålet. Just nu pågår ett projekt, initierat av Naturvårdsverket, som arbetar med att räta ut många av frågetecknen på detta område.

Det är SMHI och Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet som arbetar med projektet, som ska resultera dels i en rapport, dels i en vägledning för användning i det konkreta luftmiljöarbetet.

Viktigt beslutsunderlag för samhällsplanering

Förtätning av bebyggelsen i våra städer och tätorter är ju en pågående och på många håll högst påtaglig utveckling. Med förtätning kan städers infrastuktur utnyttjas effektivare, men risk finns att tätare och högre gaturum ger högre luftföroreningshalter. Därigenom uppstår på många håll behov av modellberäkningar innan byggplaner fastställs. Modellberäkningar behövs också ofta i samband med kommunernas kontroll av luftkvaliteten och deras fullgörande av sin årliga rapporteringsplikt.

I arbetet med luftkvalitetsberäkningar är olika aktörer inblandade och olika modeller och modelltyper kommer till användning. Det är inte alltid enkelt för myndigheter – ibland kanske inte heller för beräkningsutförare – att avgöra vad som är en fullgod beräkning i varje enskilt fall. Miljöer av mycket komplex typ kräver annan metodik än vad som behövs för de vanliga enklare gatumiljöerna. Samtidigt finns ingen anledning att använda en mer komplicerad, tids- och kostnadskrävande teknik än vad som behövs i det enskilda fallet.

CFD-bild Järnvågen
Exempel från CFD-simulering. Förstora Bild
SIMAIR-bild
Exempel från en gaturumsmodell. Förstora Bild

Jämförelse av olika modelltyper

De modeller som systematiskt jämförs i projektet är en s.k. CFD-modell (avancerad modell av strömningsdynamisk typ, ibland liknad vid en numerisk vindtunnel) och ett modellsystem av den typ som SIMAIR-väg representerar, dvs. modell för gaturumshalter som inkluderar bidragen till totalhalten från alla relevanta skalor. I de systematiska jämförelser som genomförs i studien representeras CFD-verktygen av det i Tyskland utvecklade MISKAM. Därutöver kommer även gaussiska modeller att tas upp – traditionell modelltyp som används sedan många decennier med skorstensplymer som primärt tillämpningsområde.

En stor och viktig del i projektets arbete är att utföra beräkningar i olika slags tätortsmiljöer och jämföra olika modellers förmåga. Således undersöks dels en komplex miljö avseende både byggnader och kringliggande vägar (Fabriksgatan och Gudmundsgatan i Gårda i östra Göteborg nära högtrafikerade E6), dels två högbelastade men mindre komplexa innerstadsmiljöer – en storstadsgata (Hornsgatan i Stockholm) och en gata i en mellanstor stad (Barnarpsgatan i Jönköping).

Kommer att resultera i en rapport och en vägledning

Projektet ska leda fram till en rapport och en vägledning. Rapporten kommer att redovisa projektets arbete, resultat och slutsatser. Vägledningen skrivs för praktisk användning av personer som arbetar med luftkvalitetsfrågor och enskilda ärenden inom bl.a. kommuner, länsstyrelser och konsultföretag. Den kommer att bli tillgänglig på Reflab - modellers webbplats, med planerad publicering under senvåren 2018.