Luftkvalitetsmodeller

Arbetet för en bättre luftkvalitet kan både utvecklas och underlättas med hjälp av beräkningsmodeller. Till fördelarna med modeller hör möjligheten att studera luftföroreningar över större geografiska områden och i olika tidsscenarion samt ekonomiska vinster då antalet mätstationer kan minskas.

I Luftkvalitetsdirektivet (2008/50/EG) har möjligheten att använda modeller för kontroll av luftkvalitet getts stor vikt och modeller kan, beroende på situation, användas istället för eller som komplement till mätningar.

Beroende på luftkvalitetssituation och storlek på kommunen kan olika typer av modeller användas, från enkla empiriska modeller (till exempel nomogrammetoden) till avancerade modelleringssystem som inkluderar flera källor, topografi och lokal meteorologi.

Ett ökat användande av modeller kan öppna nya möjligheter och utveckla luftkvalitetsarbetet. Till skillnad från mätningar, där varje mätning representerar situationen på en enskild plats, kan modellberäkningar representera ett större geografiskt område. Detta ger en bättre översikt av luftföroreningssituationen samtidigt som områden med höga föroreningshalter kan ringas in och platser som passar för placering av mätstationer kan hittas.

Utöver den geografiska fördelen kan modeller också användas till att beräkna luftföroreningshalter för olika scenarion. Detta kan användas för att uppskatta hur föroreningshalterna ändras med ändrade trafikvolymer, vid olika infrastrukturprojekt eller vid andra typer av samhällsplaneringsprojekt.

Modeller är användbara i de flesta föroreningssituationer, från inledande kartläggningar till kontroll av komplexa luftföroreningssituationer. Vid koncentrationer under den nedre utvärderingströskeln kan modeller användas som enda kontrollmetod. Vid luftföroreningshalter högre än den nedre utvärderingströskeln kan modeller användas i kombination med mätningar. Användandet av modeller ger en s.k. mätrabatt och antalet mätstationer kan minskas med upp till 50 % under vissa villkor (Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luft kvalitet § 13).

Reflab modeller

Steg för steg – så gör du en luftkvalitetsberäkning

Vad behöver du tänka på vid en modellberäkning? Här sammanfattas de viktigaste momenten som du bör gå igenom innan, under och efter din beräkning.

I Luftkvalitetsdirektivet (2008/50/EG) har möjligheten att använda modeller för kontroll av luftkvalitet getts stor vikt och modeller kan, beroende på situation, användas istället för eller som komplement till mätningar.

Beroende på luftkvalitetssituation och storlek på kommunen kan olika typer av modeller användas, från enkla empiriska modeller (till exempel nomogrammetoden) till avancerade modelleringssystem som inkluderar flera källor, topografi och lokal meteorologi.

Ett ökat användande av modeller kan öppna nya möjligheter och utveckla luftkvalitetsarbetet. Till skillnad från mätningar, där varje mätning representerar situationen på en enskild plats, kan modellberäkningar representera ett större geografiskt område. Detta ger en bättre översikt av luftföroreningssituationen samtidigt som områden med höga föroreningshalter kan ringas in och platser som passar för placering av mätstationer kan hittas.

Utöver den geografiska fördelen kan modeller också användas till att beräkna luftföroreningshalter för olika scenarion. Detta kan användas för att uppskatta hur föroreningshalterna ändras med ändrade trafikvolymer, vid olika infrastrukturprojekt eller vid andra typer av samhällsplaneringsprojekt.

Modeller är användbara i de flesta föroreningssituationer, från inledande kartläggningar till kontroll av komplexa luftföroreningssituationer. Vid koncentrationer under den nedre utvärderingströskeln kan modeller användas som enda kontrollmetod. Vid luftföroreningshalter högre än den nedre utvärderingströskeln kan modeller användas i kombination med mätningar. Användandet av modeller ger en s.k. mätrabatt och antalet mätstationer kan minskas med upp till 50 % under vissa villkor (Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luft kvalitet § 13).

Reflab modeller

Steg för steg – så gör du en luftkvalitetsberäkning

Vad behöver du tänka på vid en modellberäkning? Här sammanfattas de viktigaste momenten som du bör gå igenom innan, under och efter din beräkning.