Vad finns det för olika modeller?

Beräkningsmodeller för arbete med luftkvalitet består av flera delar nämligen emissionsdatabaser, emissionsmodeller och spridningsmodeller.

En emissionsdatabas innehåller information om emissionerna i t.ex. en kommun. Emissionerna är ofta uppdelade i flera klasser såsom punktkällor (enskilda utsläppskällor såsom en industriskorsten eller en vedeldad panna i ett hushåll), areakällor (t.ex. utsläppen från ett industriområde där de enskilda emissionskällorna inte går att särskilja) och linjekällor (trafik). Emissionsdatabaser kan även innehålla gridkällor som fås fram genom att bryta ner statistik som täcker ett större område med hjälp av olika fördelningsnycklar.

Emissionsmodeller inkluderar de faktorer som påverkar den slutliga emissionen från källan. Emissionerna på en väg beror t.ex. på antalet fordon, typ av fordon samt fordonens drivmedel och körhastighet. Dessutom beror emissionerna på vägens förhållanden t.ex. lutning. Emissionerna från en industri kan bero på veckodag, tid på dygnet eller årstid. En emissionsmodell kan ta hänsyn till dessa data och anpassa de beräknade emissionerna.

Spridningsmodeller används för att beräkna hur emissionerna från olika källor fördelar sig geografiskt. Detta beror på områdets topografi, meteorologi och emissionernas karaktär.

Olika spridningsmodeller varierar i komplexitet, användarvänlighet och den rumsliga skalan de är lämpade för. Spridningsmodeller kan vara gjorda för globala spridningsberäkningar eller för beräkningar i ett enskilt gaturum.