Sammanfattning
Vid SMHI har gjorts analyser av klimatförhållanden de senaste 45-50 åren för 5 områden i Sverige: FJärås, Simlången, Soderåsen, Ronneby och Vindeln.
Man har undersökt frekvensen av stormar, olika temperaturförlopp och beräknat markvattenunderskott för att klarlägga vilka år som kan betraktas som extrema.
I denna rapport redovisas områdesvis resultaten som markvattenunderskottets avvikelser från långtidsmedelvärdet månad för månad, antalet dygn med stora markvattenunderskott, antalet dygn med extrema temperaturförlopp samt frekvens av svåra stormar och deras maxvind.
Beräkningarna av markvattenunderskottet har gjorts på dygnsbasis. Uppgifter för kortare perioder än de här redovisade kan fås efter kontakt med SMHI.
Markvattenberäkningarna har visat att det inte alltid är åren med minst nederbörd som får det största markvattenunderskottet, se tex Simlången 1983, fig.4, då nederbörden var så hög som 1126 mm, samt tabell 3.
Figurerna över avvikelserna från långtidsmedelvärdet (bilaga 2) visar att det är tämligen vanligt med ganska stora avvikelser både uppåt och nedåt. Inga tydliga trender kan ses i dessa figurer, men när det gäller flest antal dagar med stor marktorka (tabell 3) överväger åren efter 1960.
Temperaturstudien visar att temperaturklimatet har förändrats från omkring 1940 i riktning mot ett kallare klimat. Temperatursänkningen är mest märkbar i norra Sverige, både vinter och sommartemperaturernas medelnivåer har sjunkit. Då det gäller frost under växtperioden, stora temperatursvängningar på ett dygn mellan plus och minusgrader och snabba sänkningar av dygnsmedeltemperaturen, märks däremot inte någon trend mot högre frekvens av dylika temperaturförlopp. Extrema temperaturhändelser kan i vissa fall sammanfalla med låg skoglig tillväxt.
I sydvästra Sverige har antalet stormar varit stort under åren från 1967 och framåt. Under sanna period har även ovanligt många verkligt svåra stormar förekommit. I kontrast härtill framstår 15-årsperioden närmast dessförinnan som ovanligt stormfattig i denna del av landet.
För övriga delar av Sverige har ingen motsvarande variation i stormfrekvensen kunnat påvisas, utom möjligen i sydöstra Götaland, där förhållandena något påminner om dem som rått i västra Götaland.