Förslag på system för uppföljning och utvärdering av det nationella arbetet med klimatanpassning

Typ: Rapport
Serie: Klimatologi 60
Författare: Karin Hjerpe och Åsa Sjöström
Publicerad:

Sammanfattning

SMHI har på uppdrag av regeringen utvecklat ett förslag på ett system för uppföljning och utvärdering av det nationella arbetet med klimatanpassning. Inför framtagandet av systemet har erfarenheter från andra länders system för uppföljning och utvärdering av klimatanpassning, liksom från svenska system för uppföljning och utvärdering inom andra sakområden, beaktats. I utformandet av systemet har hänsyn tagits till pågående datainsamling och befintliga redovisningskrav. Myndigheterna som omfattas av Klimatanpassningsförordningen har involverats i framtagandet av systemet, framför allt i utvecklandet av indikatorer. Syftet med det föreslagna systemet för uppföljning och utvärdering av det nationella arbetet med klimatanpassning är att svara på följande frågor: 1. Minskar sårbarheten? 2. Har den nationella strategin implementerats? Systemet ska samla in underlag som Nationella expertrådet för klimatanpassning behöver för att kunna utföra sitt uppdrag att ta fram ett underlag för en uppdaterad nationell strategi för klimatanpassning. Det ska även samla in information till Sveriges internationella rapportering om klimatanpassning. Därtill är det önskvärt att systemet bidrar till förbättrad samverkan mellan olika aktörer. Systemet består av tre komponenter:

■ Uppföljning av klimatanpassningsarbetet i form av kontinuerlig datainsamling under den femåriga policycykeln som presenteras i den nationella strategin för klimatanpassning. Datainsamlingen görs i tre block, som syftar till att besvara frågeställningarna: Finns övergripande processer etablerade hos viktiga aktörer? Genomförs åtgärder och ger det effekt på sårbarheten? samt Har åtgärder som föreslagits i den nationella strategin genomförts och har strategin styrt klimatanpassningsarbetet i önskad riktning?

■ Utvärdering som ska ske en gång per policycykel. Utvärderingen syftar till att analysera data som samlats in i uppföljningen. I utvärderingen behöver även annat underlag än det som tas fram via uppföljningen beaktas, till exempel genomförda studier inom klimatanpassningsområdet. Analyser bör också göras av övergripande perspektiv i form av värde-, konflikt- och helhetsperspektiv för klimatanpassningsarbetet. Därtill bör det finnas möjlighet att göra fördjupade utvärderingar inom olika områden som bedöms vara särskilt intressanta i den innevarande policycykeln.

■ Översyn av uppföljning som ska ske en gång per policycykel efter framtagandet av en ny nationell strategi för klimatanpassning. En uppdaterad strategi kan medföra nya prioriteringar och en ny inriktning för det nationella arbetet som då blir styrande för vad som följs upp. Vid översynen bör även ny kunskap beaktas, liksom framsteg i klimatanpassningsarbetet. Mätetal och indikatorer kan i samband med översynen läggas till, justeras eller tas bort.

En översyn bör även göras av systemet i sin helhet, för att tillse att det uppfyller sitt syfte. I denna rapport beskrivs systemets föreslagna upplägg och innehåll utifrån nuvarande kontext och kunskapsläge. Förslag på mätetal och indikatorer för uppföljningen presenteras. Klimatanpassningsarbetet i Sverige har gjort stora framsteg under senare år. Inom vissa sektorer har man kommit långt i sitt arbete, medan man inom andra områden just har påbörjat det. Denna skillnad i mognad reflekteras även i möjligheterna att utveckla fungerande mätetal och indikatorer för arbetet – inom många sektorer har detta varit möjligt, inom andra kvarstår arbete innan det kan göras.