Sammanfattning
Vid samtliga stationer i Västerhavet dominerade kiselalger och framför allt återfanns höga cellantal av Skeletonema marinoi. Bland de dinoflagellater som återfanns var det släktet Tripos som var vanligast. De integrerade klorofyllvärdena var normala för årstiden. Värt att nämna var att vid Anholt E som besöktes med två dagars mellanrum återfanns en klorofyllfluorescenstopp. Vid första besöket låg den vid 20 meter och bidrog till ett något förhöjt integrerat klorofyll (0-20 m). Vid det andra besöket hade klorofyllhalterna sjunkit något varvid det integrerade klorofyllet låg inom det normala för månaden. En blomning av den potentiellt giftiga gruppen Prymnesiales observerades i södra och sydöstra Östersjön med högst cellantal vid station BY4. Den filamentösa cyanobakterien Aphanizomenon flosaquae fanns i ganska stor mängd vid stationerna BCSIII-10, BY15, BY29 och BY38. En klorofyllfluorescenstopp vid BY32 orsakades till stor del av prasinophyceén Pterosperma sp. De integrerade klorofyllvärdena låg inom det normala vid samtliga stationer förutom BY2 där de var under det normala för denna månaden.