Extrema köldperioder i Stockholm.

Typ: Rapport
Serie: Meteorologi 14
Författare: Vedin, H., Andersson, C.
Publicerad:

Sammanfattning

Dimensionering av värmeanläggningar baseras på data över karakteristiska extremtemperaturer. När det gäller fjärrvärmecentraler är temperaturfördelningen inom distributionsområdet vid extrem kyla av speciellt intresse och detta gäller framför allt för stora anläggningar.

I föreliggande rapport redovisas analyser av temperaturvariationer inom Stockholms kommun i situationer med mycket låga temperaturer. Medeltemperaturen för de tio kallaste dygnen respektive femdygnsperioderna
under åren 1956-1985 redovisas i kartform tillsammans med översiktliga beskrivningar av väderläget. Kartläggningen ger inte bara upplysning om i vad mån temperaturen i sådana extremt kalla situationer uppvisar någon geografisk variation inom de enskilda värmeverkens distributionsområde, utan också hur temperaturfördelningen då är över hela Stockholmsområdet, vilket är av betydelse för dimensionering av eventuella framtida större fjärrvärmecentraler
eller vid eventuell sammankoppling av befintliga anläggningar.

Vintertid i situationer med lugnt och klart väder varierar temperaturen mycket kraftigt i och omkring större tätorter. Temperaturen kan då vara väsentligt högre inne i stadskärnan än i omgivningarna, det bildas en värmeö beroende dels på att huskropparna hindrar värmestrålningen ut mot rymden dels på att värme läcker ut från bebyggelsen.

Sträng kyla uppträder förutom i situationer med lugnt och klart väder, även i samband med kraftiga kalluft sin brott. I det senare fallet åtföljs kylan av mer eller mindre kraftig vind som förhindrar uppkomsten av en värmeö. Vilken av dessa båda vädersituationer som ger dimensionerande effektbehov, kan inte utan vidare besvaras, men vid SMHI har utvecklats en metod (ENLOSS) som gör det möjligt att beräkna energiförbrukningen även med hänsyn tagen till vindförhållandena. Vissa beräkningar ger vid handen att vindens betydelse
härvidlag är av stor betydelse. Nu gällande värden på dimensionerande utetemperaturer (DUT) togs fram av Adamsson m fl ( 1957). De var baserade på få stationer och korta observationsserier. F n pågår arbete vid SMHI med att
ta fram underlag för nya dimensionerande värden.