Sammanfattning
I haven omkring oss är algblomningar ett vanligt och naturligt förekommande fenomen. Algblomningar i Östersjön under sommaren domineras av cyanobakterier eller blågrönalger som de också kallas. De arter som är vanligt förekommande är Nodularia spumigena (katthårsalg), Aphanizomenon baltica (flos-aquae) och Anabaena spp. (Edler et al., 1995). Utbredning, varaktighet, intensitet och dynamik hos cyanobakterieblomningar undersöktes i Östersjön mellan åren 1997-2005 med hjälp av NOAA-satellitdata från AVHRR (Advanced Very High Resolution Radiometer)-sensorn. Blomningarna detekterades med hjälp av en semi-automatisk klassificeringsalgoritm. Cyanobakterieblomningar i Östersjön uppvisar stora variationer mellan olika år både då det gäller utbredning, intensitet och varaktighet. Blomningen 2005 uppvisade den längsta varaktigheten, medan 1998 års blomning hade den största utbredningen. Cyanobakterieblomningen 1999 hade både lång varaktighet och stor utbredning vilket gav den högsta intensiteten under den analyserade perioden. En blomning startar oftast sent i juni eller tidigt i juli. Initialt är blomningen fördelad i hela ytlagret, blomningen är alltså närvarande i ytlagret innan blomningen kan ses som ytansamlingar från satellit. Tiden från att blomningen startar till den första observationen av ytansamlingar är i medeltal 9 dagar. Vanligtvis pågår blomningen i 2-4 veckor, denna tidsperiod bestäms till stor del av väderförhållanden och tillgången på biologiskt tillgängligt fosfor. Högtrycksbetonat, varmt, lugnt och soligt väder tidigt i juli är troligen en avgörande faktor för att en blomning skall kunna uppstå och eventuellt bli kraftig. Den ökning av både utbredning, varaktighet och intensitet som diskuteras bland forskare, media och allmänhet är svår att påvisa med det dataunderlag som presenteras i denna rapport. Ökningen av cyanobakterieblomningar skulle kunna vara ett resultat av Östersjöns naturliga variationer i kombination med kraftig mänskliga påverkan. Det är uppenbart att det finns ytterligare okända faktorer som påverkar uppkomsten av en cyanobakterieblomning. Mer forskning och samordnad marin miljöövervakning behövs för att förklara detta. Kombinationen av ny teknik, satellitövervakning, in situ provtagning och modellresultat är ett mycket kraftfullt verktyg som kan erbjuda kunskap och realtidsinformation till forskare, myndigheter