Vanliga frågor om S-HYPE

Här finner du svar om vanliga frågor kring den hydrologiska modellen S-HYPE.

Hur beräknas markläckage av kväve och fosfor?

I S-HYPE beräknas markläckaget av kväve och fosfor dynamiskt och inte utifrån medelvärdesbildade läckagekoefficienter (se t.ex. PLC). Modellen beräknar tillförsel och förlust av näringsämnen i markskiktens pooler. Tillförsel sker främst genom atmosfärsdeposition, gödsling och vittring. Förlust sker främst genom avrinning, växtupptag och kemiska processer. Balansen mellan tillförsel och förlust beror till stor del av klimat och markanvändning, men även jordart spelar en viktig roll. En tung lera är mer benägen att erodera än en genomsläpplig sandjord, och jordarten styr därför vilka flödesvägar som dominerar.

Avrinningen från markytan, eventuella dräneringsrör och de olika markskikten summeras i utströmningsområden och omvandlas där till ytvatten. Den beräknade koncentrationen av näringsämnen kan då jämföras med uppmätta koncentrationer i diken och mindre vattendrag, och den relativa betydelsen av tillförsel- och förlustprocesser kalibreras.

Hur beräknas avrinning och belastning i urbana områden?

Grundfilosofin i S-HYPE är att dela in landskapet i s.k. markklasser, dvs. kombinationer av markanvändning och jordart, och sedan beräkna de hydrologiska processerna i varje markklass. I S-HYPE2012 finns en semiurban markklass som dominerar i delavrinningsområden i tätorter. I gamla S-HYPE2010 fanns bara en markklass för verkligt hårdgjorda ytor i de centrala delarna av städerna, samt vägar, byggnader etc. Dagvattnet hanterade då som en punktkälla, på samma sätt som i PLC, och baserades på uppskattningarna till PLC5. Vi bedömde att man riskerar att räkna dagvattnet dubbelt om man till markläckaget från de urbana områdena lägger till dagvattnet som punktkälla. När detta gjordes i S-HYPE2010 ledde det till orimligt höga beräknade koncentrationer i t.ex. Bällstaån och Tyresån i Stockholmsområdet.

I S-HYPE2012 lade vi därför in en ny semiurban markanvändning och tog bort dagvattnet som punktkälla. Modellen räknar därmed ut sitt eget dagvatten. Resultaten i denna modellversion blev betydligt rimligare. Däremot är S-HYPE inte ännu så detaljerad så att vi kan avgöra hur flödet i urbana områden fördelar sig i flöde som rinner i dagvattensystemet, ev. renas i avloppsreningsverk och hur stor del som helt rinner i naturliga vattendrag ovan jord. Inte heller kan vi ännu på något bra sätt beskriva hur vattenföringen och vattenkvaliteten i urbana områden påverkas av jordart.

Sammanlagt i huvudavrinningsområde 61 (Norrström) tillhör 3 % av ytan den nya urbana klassen. För att förenkla modellen lade vi in hela den urbana klassen på den vanligaste jordarten i Sverige, dvs morän. Lokalt kan det naturligtvis ha stor betydelse, och den urbana avrinningen är något som vi gärna vill förbättra i modellen. Ett sätt att inhämta mer information om den urbana hydrologin skulle vara att sätta ut tämporära mätstationer i tätbebyggda områden.

Hur hanteras atmosfärsbelastning av kväve och fosfor?

Hur beräknas retentionskoefficienter för kväve och fosfor?

Hur beräknas bakgrundsbelastning av kväve och fosfor?