NET - ett mångsidigt analysverktyg för ämnestransport i hydrologiska nätverk

NET är ett generellt verktyg för kartläggning och analys av vattenburna ämnen i hydrologiska nätverk. Verktyget kan användas för att tolka mätdata och bedöma olika ämnens geografiska ursprung och spridning. 

Bakgrund

NET utvecklades inom projektet CLEO (2010-2015) som finansierades av Naturvårdsverket. Syftet med NET är att utifrån kunskap om sjöar och vattendrag, och hur dessa är sammankopplade i hydrologiska nätverk, bedöma hur vattenburna ämnen sprids i naturen.

Kärnan i NET är grundläggande hydrologisk information som hämtas från den hydrologiska modellen S-HYPE. Denna beskriver hur vatten från olika källor och områden blandas, liksom omsättningstid genom sjöar och vattendrag.

I nästa steg uttrycks retentionsprocessen för ett specifikt ämne eller ämnesgrupp. Ämnesretentionen antas vara beroende av vattnets teoretiska omsättningstid och kalibreras med hjälp av mätdata.

NET är ett mångsidigt verktyg som erbjuder ett effektivt sätt att analysera mätdata med hjälp av hydrologisk information. Man kan antingen utgå från kända utsläpp och använda NET för att uppskatta nedströms transport, eller istället utgå från uppmätta koncentrationer och låta NET uppskatta utsläppskällorna uppströms och var dessa är belägna.

Filosofi

Börja med helheten så allt kommer med, fyll gradvis i detaljerna.

Exempel på användningsområden

  • Kartläggning och källfördelning
  • Identifiering av kunskapsluckor, mätbehov etc.
  • Transportberäkningar (mängder)
  • Rimlighetskontroll av mätdata och utsläppskällor
  • Uppskattning av diffusa källor etc.

Vanliga frågor

Hur kan NET vara trovärdigt när det inte innehåller en komplett biogeokemisk modell?

Biogeokemiska modeller kan beskriva processer på den lilla skalan väldigt detaljerat, men resulterar ofta i orimliga värden när resultaten sedan skalas upp till större områden. NET utgår istället från storskalig information och ersätter inte biogeokemiska modeller utan erbjuder en analys utifrån hydrologiska data om vattenflöden, omsättningstider och nätverk för att tolka kemiska mätdata. NET kan användas för att förstå helheten innan man går vidare med mer detaljerade undersökningar med t.ex. biogeokemiska modeller.

Hur stora är osäkerheterna i beräkningarna?

Bristen på mätdata och/eller utsläppsdata för många ämnen gör alla beräkningar mer eller mindre osäkra. Av den anledningen bör detaljeringsgraden i modellens processbeskrivningar balanseras. Det är t.ex. orimligt att i detalj beskriva hur olika ämnen reagerar med omgivningen när själva omgivningen beskrivs väldigt enkelt. 

Hur beräknas källfördelning med NET?

NET kan användas för att kartera hur områden bidrar till belastningen vid nedströms punkter. Denna källfördelning kan även göras sektorsvis, för att exempelvis särskilja punktkällor från diffusa källor. Källfördelningen baseras i detta fall på data om vattenflöden och omsättningstider i olika områden, tillsammans med ämnesspecifik retention.