Källfördelning av näringsämnen i VattenWebb

De källfördelningar som finns tillgängliga i VattenWebb har beräknats med den hydrologiska modellen S-HYPE. Fyra olika typer av källfördelningar av både kväve och fosfor redovisas för varje delavrinningsområde i Sverige.


Mängden kväve och fosfor som transporteras med vatten från land till hav styrs av en mängd olika faktorer som varierar både i tid och rum. Belastning tillkommer i flödesvägarna men det sker också avskiljning i form av naturlig fastläggning, omvandling och retention (fördröjning) i landskapet. Storleken på dessa processer har beräknats med den hydrologiska modellen S-HYPE. Genom att modellen beräknar bidragen från många olika källor och förluster från dessa i mark och vatten kan nettobidraget från respektive utsläppskategori beräknas. En källfördelning summerar utsläppen från de olika källorna, både diffusa- och punktutsläpp för ett område eller vattendrag. Källfördelning beräknas antingen enbart för utsläpp i ett område (BRUTTO) eller för det som är kvar av utsläppen efter avskiljning/retention i landskapet (NETTO). Resultaten redovisas i en tabell.

I VattenWebb redovisas fyra olika typer av källfördelningar för både kväve- och fosforbelastningen för varje delavrinningsområde i Sverige. De olika källfördelningarna beskrivs nedan och i figur:

  1. Lokal bruttobelatsning på ytvattnet från delavrinningsområdet (GTW). Summerad belastning från olika källor på vattendrag/sjöar inom ett delavrinningsområde. Endast eventuell avskiljning/retention i mark/grundvatten har dragits bort från berörda utsläppskällor. I tillägg till GTW-termerna redovisas även internbelastningen från en eventuell sjö i delavrinningsområdet (NTW), men till skillnad från GTW-termerna så redovisas denna term som en lokal nettobelastning.
  2. Total bruttobelastning på ytvattnet från hela avrinningsområdet (TGW). Summerad belastning från olika källor på vattendrag/sjöar i hela uppströmsområdet, inklusive det lokala delavrinningsområdet. Endast eventuell avskiljning/retention i mark/grundvatten har dragits bort från berörda utsläppskällor.
  3. Total nettobelastning från hela avrinningsområdet (TNW). Den resulterande belastningen efter avskiljning/retention under transporten från alla källor i uppströmsområdet, inklusive det lokala delområdet. Retention i både mark och ytvatten har dragits bort.
  4. Lokal nettobelastning från delavrinningsområdet på havet (NWP). Det resulterande bidraget från källorna i det lokala delområdet, efter avskiljning/retention under transporten till havet. Både den lokala retentionen i mark- och ytvatten i delområdet, samt retentionen mellan delområdets utloppspunkt och havet, har dragits bort.



Källfördelningar i VattenWebb
Förklaringsskiss över källfördelningstyper som redovisas i VattenWebb. Typförkortningar som skrivs med svart text motsvarar de källfördelningar som redovisas för det aktuella delavrinningsområdet. De blå pilarna symboliserar belastning från utsläppskällor i det aktuella delavrinningsområdet medan grå pilar symboliserar belastning från utsläppskällor i uppströms-/nedströmsområden.
Förstora Bild

 
Utsläppskällorna i källfördelningarna har beräknats som medelvärden för perioden 1999-2011 och anges i enheten kg/år för både kväve och fosfor.

Notera att indata, i detta fall punktutsläpp och markanvändning, ej varierar i tiden under simuleringsperioden. Endast drivdata till modellen, dvs klimatdata, varierar i tiden under simuleringsperioden. Information om indata - ursprung och version - finns att läsa under länkarna i högerspalten.