Hydrologiska grundnätet

Det hydrologiska grundnätet består av ca 300 mätstationer med kontinerliga mätningar av vattenstånd och/eller vattenföring.

Syftet med det hydrologiska grundnätet är att kontinuerligt kartlägga det hydrologiska läget i Sverige. Data från grundnätsstationer utgör även en grund för kalibrering och uppdatering av hydrologiska prognosmodeller.

Vattenwebb kan du ladda ner tidsserier med vattenstånd och/eller vattenföring från ca 300 hydrologiska grundnätsstationer. Det hydrologiska grundnätet består både av SMHIs egna stationer samt externa stationer.

Vilken mätteknik används?

I SMHIs grundnätsstationer mäts och registreras vattenståndet var 15:e minut. Vid vissa stationer lagras mätningarna elektroniskt medan diagramskrivare används vid andra. I s.k. automatstationer skickas de elektroniskt lagrade mätningarna direkt till SMHI via mobilnätet och informationen från dessa stationer tillgängliggörs i nära-realtid. Mätningar från övriga stationer överförs manuellt och mindre frekvent.

Hydrologer från SMHI genomför sedan manuella mätningar av vattenföringen vid olika vattenstånd, vilka sedan ligger till grund för avbördningskurvan för den specifika stationen. En avbördningskurva beskriver sambandet mellan vattenstånd och vattenföring. När avbördningskurvan bestämts kan man enkelt räkna om vattenstånd till vattenföring. 

Vilken noggrannhet kan jag förvänta mig?

De lokala förhållandena avgör till största del osäkerheten i mätningarna. Minst osäkerhet har stationer som ligger vid bestämmande sektioner som inte förändras nämnvärt över tiden och som sällan påverkas av isdämning under vintern. Störst osäkerhet har stationer vid bestämmande sektioner som både påverkas av erosion/sedimentation/vegetation samt utsätts för isdämning.