Våghöjdsdatabas ger underlag för klassning av inre vattenvägar

SMHI har med beräkningsmodellen SWAN tagit fram en databas med våghöjder längs Sveriges kuststräckor. Databasen ska användas för att undersöka om vissa kuststräckor i Sverige kan klassas som inre vattenvägar.

SMHI har fått i uppdrag av Transportstyrelsen att undersöka om vissa kuststräckor i Sverige kan klassas som inre vattenvägar. Till grund ligger Transportstyrelsens uppgift att implementera Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/87/EG av den 12 december 2006 om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart. För att kunna genomföra EU:s regelverk om inre vattenvägar krävs kännedom om våghöjden i de aktuella kustområdena.

Modellen SWAN ger information om våghöjder

Med beräkningsmodellen SWAN har SMHI tagit fram en vågdatabas. Resultatet från denna databas användes som grund för att se om kuststräckorna Uddevalla – Göteborg, Öresund och Utlängan (Karlskrona) – Öregrund kan klassificeras som inre vattenvägar.

Figuren visar modellerat område för våghöjd Uddevalla-Göteborg

SWAN sattes upp i ett beräkningsnät för varje område utifrån djupdata från Sjökort. Modellen drivs av vindar från observationer och matas med vågparametrar vid de öppna ränderna på beräkningsnätet. Inom projektet simulerades våghöjder för perioden 2006 – 2014 med tidsupplösningen 1 timme.

Ur modellen plockades signifikant våghöjd, HS och utifrån det bestämdes ett medelvärde av de 10% högsta vindgenererade vågorna, H10, samt 95-percentilen av H10.

Beräknade resultat

Beräknat resultat visar tillfredställande överensstämmelse mot uppmätta våghöjder. Överlag tenderar våghöjden dock att överskattas något. Vindfälten som driver modellerna baserades på observerade vinddata, såväl byvindar som medelvindar. Observationer av vind har främst hämtats från SMHIs mätstationer till havs vilket medför att vindhastigheterna är mer representativa utomskärs än inomskärs.