Konferens om skadliga algblomningar i framtida klimat

Kommer framtiden att föra med sig fler och giftigare alger längs våra svenska kuster? Forskare från hela världen samlas i Göteborg 19-22 maj för att diskutera skadliga algblomningar i framtida klimat. Vad får det för konsekvenser globalt och för Östersjön och Västerhavet, och hur drabbas vi människor?

Forskare från hela världen samlas i Göteborg för att presentera vetenskapliga resultat och diskutera klimateffekters påverkan på skadliga algblomningar. Ett mål är att tillsammans hitta vägen till mer kunskap om vad som kan hända framöver i haven.

Konferens i Göteborg med omfattande kunskapsutbyte

– Det är första gången vi fokuserar på skadliga alger och klimatförändringen i ett så brett program, och vår förhoppning är att vi lägger grund för ny kunskap, säger Bengt Karlson, forskare på SMHI som tillsammans med Göteborgs universitet är med och arrangerar konferensen.

– Vi är mycket glada att vi har lyckats samla så många drivande internationella forskare med så omfattande och bred erfarenhet av skadliga algblomningar. Detta ger oss goda förutsättningar att gemensamt skapa ett nätverk för kunskapsutbyte och intensifierad övervakning av giftiga algblomningar, säger Angela Wulff, professor vid Göteborgs Universitet. 

Skadliga alger under luppen

Programmet innehåller alltifrån potentiella klimateffekter på alger i ett globalt perspektiv och de problem som observeras runt om i världen, till förändringar vi kan vänta oss i Östersjön och Västerhavet, effekter på musselodlingar och hur modern teknik kan övervaka förekomsten av skadliga alger.

Ytansamlingar av cyanobakterier i Östersjön är ett återkommande fenomen sommartid. Vissa av cyanobakterierna producerar gifter. I Västerhavet förekommer regelbundet blomningar som är skadliga för fisk. Ett återkommande problem är att gifter från vissa alger ibland ansamlas i musslor som då blir farliga att äta. Förra våren kom rapporter om att växtplankton av släktet Alexandrium för första gången fanns i så stor mängd att skörd av musslor stoppades längs den svenska västkusten.

Ur programmet

Regionala klimatförändringar påverkar algblomningen

Maria Karlberg och Angela Wulff vid Göteborgs universitet har kommit fram till att det finns förutsättningar för att cyanobakterierna kan bli än giftigare och blomningarna intensivare. Wulff och Karlberg tittar också på hur försurningseffekter i havet påverkar.

Catherine Legrand, Linnéuniversitetet i Kalmar, studerar cyanobakterier i Östersjön, hur de förändras i framtiden och vad som händer med ekosystemet.

Bengt Karlson, SMHI har i många år forskat kring algblomningar i svenska vatten. Han bidrar bland annat med kunskap om en förbättrad miljöövervakning för att kartlägga förändringen i haven runt Sverige.

Markus Meier, SMHI, kommer att presentera modellberäkningar för hur klimatet i regionen förändras, och hur det påverkar risken för algblomning i Östersjön.

Algblomningar ur globalt perspektiv

Konferensprogrammet innehåller flera bidrag som ger ett globalt perspektiv på algblomning. Gustaaf M. Hallegraeff, University of Tasmania, Australien, belyser algblomning ur ett globalt perspektiv.

Den irländske forskaren Joe Silke, Marine Institute, Irland, har specialiserat sig på hur alger drabbar akvakultur, bland annat i musselodlingar. Han presenterar ett system för att kombinera olika sätt att observera algblomningar för att varna irländska mussel- och fiskodlare så att musselskörd kan ske när musslorna är giftfria.