FNs klimatpanel lämnar över till beslutsfattare

FNs klimatpanel IPCC slår fast att det går att begränsa den pågående uppvärmningen till max 2 grader, men betonar att handlingsutrymmet snabbt krymper. Flera möjliga vägar mot målet pekas ut.

– Detta är huvudbudskapet när klimatpanelen nu lämnar över sin syntesrapport till beslutsfattare, säger Lars Bärring, klimatforskare vid SMHI som varit med och slutgranskat rapporten.

Tiden är knapp om världen vill stabilisera klimatet på en nivå om en maximal ökning av den globala medeltemperaturen med 2 grader. IPCC betonar att det är möjligt att nå det internationellt beslutade målet, men att det förutsätter att utsläppen begränsas kraftigt inom de närmaste decennierna. De globala utsläppen behöver minska med mellan 40-70 procent till år 2050. År 2100 behöver utsläppen vara närmare noll.

SMHI svensk samordnare

Syntesrapporten, som lanserades söndagen den 2 november, är en hörnsten i klimatpanelens femte stora utvärdering av tillgänglig forskning och annan relevant kunskap om klimatförändringarna. SMHI har lett den svenska delegation som deltagit i slutgranskningen av rapporten vid ett veckolångt möte i Köpenhamn. På en pressträff den 3 november berättar svenska klimatexperter från SMHI och Naturvårdsverket om klimatpanelens viktigaste budskap. 

­–  Från Sveriges sida värnar vi att IPCCs rapporter ska vara vetenskapligt korrekta och att sammanfattningarna är lättfattliga, säger Lars Bärring, forskare och nationell kontaktpunkt för IPCC och fortsätter:

­ – Syntesrapporten som länderna nu enats om, är solid och levererar ett tydligt budskap om att utvecklingen går åt fel håll, men också om att det finns tid och möjlighet att vända trenden.

Klimatförändringarna ett faktum

Syntesrapporten bekräftar att klimatförändringar redan observerats i hela världen och att uppvärmningen av klimatet är ett faktum. Utvärderingen av omfattande observationer visar att atmosfären och haven har värmts upp, att mängden snö och is har minskat och att havsnivån har höjts. Koncentrationen av koldioxid i atmosfären ligger på en nivå som världen inte varit i närheten av åtminstone de senaste 800 000 åren.

Utsläppen av växthusgaser och annan mänsklig påverkan är den dominerande orsaken till uppvärmningen som uppmätts sedan mitten av 1900-talet. Utsläppen ökar snabbt och kommer att orsaka ytterligare uppvärmning och förändringar i hela klimatsystemet. Hur mycket klimatet förändras beror på hur stora de framtida utsläppen blir.

Riskerna kan begränsas

IPCC konstaterar att ju mer människan rubbar klimatet, desto större är riskerna för allt allvarligare effekter. Syntesrapporten gör klart att alla länder påverkas, men att många av de risker som klimatförändringarna innebär är en särskild utmaning för de minst utvecklad länderna.

Anpassning är centralt för att minska riskerna. Men anpassning som en enskild klimatåtgärd är inte tillräckligt. Kraftiga utsläppsminskningar är nödvändiga för att minska riskerna till följd av klimatförändringarna. Tekniken finns, och kostnaderna kan enligt klimatpanelen beskrivas som låga.

-Rapporten visar hur utsläppen kan minska till nära noll år 2100 med en portfölj av åtgärder som energieffektivisering och förnybar energi, säger Lars J. Nilsson, professor i miljö- och energisystem vid Lunds universitet och deltagare i den svenska delegationen.

-Kostnaderna är låga bland annat eftersom åtgärder för lägre utsläpp ger många mervärden utöver minskade klimateffekter. På köpet får man exempelvis bättre luftkvalitet, hälsa, och energisäkerhet, sammanfattar Nilsson.

Politiken behöver bidra till flera mål samtidigt

– IPCC lyfter fram att effekten av handel med utsläppsrätter har varit begränsad på grund av höga utsläppstak. Regleringar, t.ex. energikrav i kombination med information är ofta miljömässigt effektiva. Dessutom visar rapporten på att det behövs särskilda styrmedel till innovation, kommersialisering och marknadsspridning av ny teknik, säger Reino Abrahamsson, utredare vid Naturvårdsverket.

Politiken tar vid

IPCCs kunskapsunderlag lämnas nu till beslutsfattare, den femte utvärderingen (AR5) är ett centralt kunskapsunderlag i arbetet under FNs klimatkonvention med sikte på ett nytt globalt klimatavtal.

– I klimatförhandlingarna 2011 beslutades att ett nytt globalt klimatavtal ska tas fram i Paris i december 2015, förklarar Markku Rummukainen, professor vid Lunds universitet, klimatforskare, SMHI och en av de svenska författarna bakom IPCCs utvärdering.

– Syntesrapporten kommer att uppmärksammas redan vid de stundande förhandlingarna i Lima i december 2014, fortsätter Rummukainen. Det är en stor tillgång för diskussionerna att det finns ett gediget vetenskapligt underlag om såväl klimatutmaningen som om möjligheterna att hantera den.
 

Mer information

SMHI är Svensk kontaktpunkt (Focal Point) för IPCC. Information till press och allmänhet förmedlas via www.smhi.se/ipcc.
 

IPCC:s syntesrapport: ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar5/syr/SYR_AR5_SPM.pdf