SMHI testar ny metod för prognosuppföljning

Nu testar vi ett nytt sätt att följa upp träffsäkerheten för väderprognoser. Genom att jämföra prognoser med observationer får vi fram ett mått på träffsäkerhet för tre parametrar som har stor inverkan på samhället; temperatur, vind och nederbörd.

I SMHIs regleringsbrev finns mål och mätetal för träffsäkerheten för prognoser och varningar. SMHI har under många år följt upp prognosers träffsäkerhet genom att jämföra prognoser med observationer (uppmätta värden från SMHIs mätstationer). Men beräkningarna om en prognos är korrekt eller inte, är komplexa och svåra att förmedla. Dessutom är urvalet av de geografiska punkter där jämförelserna görs, inte längre representativa för hela landet.

–Nu testar vi ett nytt sätt att beräkna träffsäkerheten, där beräkningarna är enklare än tidigare och där punkterna är många fler.  Testet innebär att vi följer upp prognosen för de tre parametrar som har störst inverkan på samhället och som tydligt påverkar människors upplevelse av vädret; temperatur, vind och nederbörd, berättar Johanna Fältström, produktansvarig på SMHI. I SMHIs regleringsbrev för 2017 kanske denna uppföljning utgör SMHIs nya, officiella mätetal. 

Mer data från fler platser

Den metod som vi nu testar innebär att vi jämför prognos och observationer från cirka 180 observationsstationer runt om i landet, som rapporterar in observationer varje timme. Prognosen som gäller klockan 08 och klockan 20 sparas och jämförs sedan mot observationer för var tredje timme, dygnet runt. Genom att ha en tät uppföljning får vi en bred representation av hur prognosen varit över hela dygnet. Efter varje månadsskifte summeras alla data till ett månadsmedel, ett för varje län. Statistiken presenteras som en procentsats med andelen korrekta prognoser, för temperatur, vind och nederbörd. Både prognosen för innevarande dygn och prognoserna utfärdade för cirka tre respektive fem dagar sedan, följs upp.

Tydligare kriterier för träff

Prognoserna för vind och temperatur anser vi är korrekta om observation jämfört med prognos inte skiljer sig mer än ± två m/s eller ± två grader. Nederbördsprognosen utvärderas utifrån om det varit regn eller uppehåll. Gränsen för regn har satts till >0,3 mm/tre timmar.

–De kriterier som vi i testet har satt för vind och temperatur är striktare än de vi i nuläget rapporterar till Miljö- och energidepartementet och kan därför inte jämföras mot nuvarande mål för träffsäkerhet på 85 procent, påpekar Johanna Fältström.

Ortsprognoser – en del i helheten

En svårighet är att uppföljningen görs på punktprognoser, vilket ger en ofrånkomlig problematik då vädret ofta kan skilja sig på korta avstånd. Under kalla vinterdygn till exempel, är det inte ovanligt med temperaturskillnader på 15-20 grader på väldigt små avstånd.