Vilka klimateffekter kan vulkanutbrottet få?

– Ett vulkanutbrotts långsiktiga klimat- och miljöeffekter beror på var utbrottet sker och hur kraftfullt det är. Båda dessa aspekter påverkar hur de gaser och det stoft som bolmar ut sprids i luften och därmed vilka effekter som kan uppstå och vilka områden som påverkas. Utvecklingen hittills av vulkanutbrottet på Island torde inte ge upphov till några markanta klimateffekter, säger Markku Rummukainen, klimatexpert på SMHI.

Att askmolnet från Island rör sig mot Sverige och norra Europa beror på att västvindar är det karakteristiska inslaget för vår del av världen.
– Den generella riktningen av luftströmmarna från Atlanten är mot Skandinavien och vidare österut. Det finns vissa variationer i vindarna från dag till dag, och plymen av gaser och stoft från Island kan riktas ena dagen något norrut, andra dagen något mer söderut, fortsätter Markku Rummukainen.

Hittills har utbrottet gett upphov till ett moln av gaser och stoft som i huvudsak är 4-10 kilometer högt. Det innebär att påverkan hittills är begränsad till den lägre delen av atmosfären, den sk troposfären. Här påverkas stoftet effektivt av vindar och nederbörd och försvinner inom loppet av några veckor.

Mindre klimateffekter kan uppstå under ett par års tid

– Om utbrottet framöver skulle växa sig så kraftfullt att molnet når högre upp i atmosfären, den s.k. stratosfären, då kan förhållandevis små klimateffekter uppstå under ett par års tid. Beroende på mängden stoft kan jordytan skärmas av från en del inkommande solstrålning, vilket i så fall skulle ge en avkylande effekt, fortsätter Markku Rummukainen.

Ett exempel på ett sådant kraftfullt vulkanutbrott är Mt. Pinatubo på Filippinerna 1991. Då sjönk jordens medeltemperatur med några tiondels grader under ett par års tid.
– Det är mätbart, men av samma storleksordning som återkommande tillfälliga variationer på grund av växelverkan mellan atmosfären och havet, konstaterar Markku.

Vattenånga, svaveldioxid och koldioxid

Mycket av gaserna som bolmar ut vid vulkanutbrott är vattenånga, men de innehåller också klimat- och miljöpåverkande ämnena som svaveldioxid (SO2) och koldioxid (CO2) och en rad andra gaser i mindre mängder.

Svaveldioxiden omvandlas i atmosfären till svavelsyra som bildar små partiklar. I stratosfären svävar dessa kvar en tid och påverkar solstrålningen, som nämnts ovan. Det som finns i troposfären hamnar i slutändan i regnet.

Små mängder jämfört med de globala utsläppen

– Koldioxidmängden kan visserligen vara ganska stor vid enstaka utbrott, men sett över tiden handlar det om mycket små mängder jämfört med de globala utsläppen, säger Markku Rummukainen.

Enligt ”US Geological Survey” släpper vulkanerna ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med de globala utsläppen utgör denna mängd cirka 0,3-0,4 procent.

Vulkanerna i Europa, och då framför allt de kontinuerliga utsläppen från vulkaner i södra Italien, bedöms släppa ut i genomsnitt 2 miljoner ton svaveldioxid per år. Detta motsvarar 15-20 procent av de totala svavelutsläppen i EU, läs mer på Centre on Emission Inventories and Projections.

– Jämfört med de genomsnittliga årliga utsläppen från vulkanerna som nämns ovan är utsläppen ett visst år något mindre eller större, beroende på vilka utbrott som sker. Hur stora de sammanlagda utsläppen av svaveldioxid, koldioxid m.m. blir i just detta aktuella utbrott återstår att se, avslutar Markku.