Vattenåret 2009 sammanfattas

2009 var ett odramatiskt väderår vilket återspeglar sig i få incidenter med översvämningar, detta trots en blöt sommar. Inte heller vinterns stora snömängder i södra Sverige har hittills orsakat några större problem i landet. Vi fick den svåraste isvintern sedan 1987 och sammanfrusen drivis med vallar finns fortfarande kvar i Bottenviken.

Vattendragen och sjöarna uppvisade generellt sett normala variationer under 2009, vilket också gäller för grundvattenmagasinen.

Snörikt i söder - mindre än normalt i norr

Vintern 2009/2010 blev den snörikaste säsongen på länge i Götaland och sydöstra Svealand, men stora delar av Norrland fick mindre snö än normalt. Efter snövintern i de södra delarna befarades en besvärlig vårflod och flödena var också höga på många håll, men inga större problem uppstod.

Svår isvinter

Isvintern i Östersjön var däremot svår och orsakade förseningar för sjöfarten.

Dåliga syreförhållanden i Östersjön

För Östersjön var 2009 återigen ett år utan större inflöden av syrerikt havsvatten från Kattegatt. Det senaste större inflödet skedde vintern 2003-2004. Bristen på inflöden ökar utbredningen av syrefattiga bottnar. En av de mest omfattande karteringar av syrgas i Östersjön genomfördes av SMHI under hösten. Karteringen visade att ca 35 % av bottnarna i Egentliga Östersjön var påverkade av akut syrebrist och för ca 16 % rådde syrefria förhållanden.

Algblomningen kom av sig

I juni blev ansamlingar av cyanobakterier synliga på satellitbilder och blomningen ökade till juli. Omslag till kallare och blåsigare väder hämmade dock tillväxten och ansamlingarna minskade kraftigt.

Sjön Vidöstern perioden 1870-2009

I faktabladen Vattenåret presenteras isläggning och islossning för enskilda sjöar. I år tittar man närmare på sjön Vidöstern under perioden 1870 till 2009. Data visar att sjön isläggs allt senare och islossningen sker allt tidigare.