Varningssystem för torka byggs upp i Sydafrika

Ett nytt system som varnar för torka ska byggas upp för delar av Sydafrika. Projektet som just startat inriktas på att ge prognoser och rekommendationer för att klara påfrestningarna bättre. Arbetet bedrivs i nära samverkan med lokala aktörer.

Liksom många andra länder drabbas Sydafrika periodvis hårt av torka, men också av skyfall. Framtidsscenarier pekar på att problemen sannolikt också kommer att öka i ett förändrat klimat. Ett nytt projekt ska bygga upp ett system som varnar för torka, upp till ett halvår i förväg. Projektet fokuserar även på att öka förståelsen för vad som krävs för att ett varningssystem ska bli användbart på lokal nivå.

- Det handlar om att ge tidiga varningar som är användbara för till exempel småjordbrukare eller vattendistributörer. På så sätt ska de kunna anpassa sin verksamhet bättre och mildra effekterna av torkan. Det säger Lotta Andersson, forskare hydrologi SMHI, och även knuten till Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, samt till Centrum för klimatpolitisk forskning.

Många sätt att anpassa

Torkan drabbar på många olika sätt. Vid torkperioder riskerar exempelvis en kycklingfarm att fodret blir dyrare. Dessutom kan försäljningen gå ner på grund av minskad köpkraft som också den orsakas av torkan.

Boskapsuppfödare kanske måste slakta en del av sina djur i god tid för att betet ska räcka till de som finns kvar. Anpassningen kan också handla om att välja vissa sorters grödor och plantera vid rätt tidpunkt, organisera beredskap för att bekämpa bränder, reglera dammar för vattenförsörjning och elproduktion på bästa sätt.

Det nya varningssystemet bygger i grunden på meteorologiska säsongsprognoser som sträcker sig ett halvår framåt i tiden och hydrologiska modeller som beräknar vattentillgång och vattenflöden. För att öka säkerheten i prognoserna installeras även trådlösa nätverk av sensorer för att mäta markens fuktighet. Sensorerna läses av med hjälp av mobiltelefoner från lokala bybor, varvid informationen skickas in till beräkningsmodellerna.

Systemet ska bli användbart

 Arbetet med systemet är till stor del fokuserat på att studera vad som krävs för att det verkligen ska vara användbart och därmed minska sårbarheten för en rad aktörer. Informationen i varningssystemet ska vara högupplöst och ge vägledning om lokala förhållanden.

Användarna kommer själva att få identifiera vilken sorts information de behöver, t ex markfuktighet eller andra variabler, De ska också ange hur de vill ha den distribuerad, till exempel via mobiltelefon eller muntligt via rådgivare. Lantbrukare och lantbruksrådgivare i två byar kommer att bilda pilotgrupper som projektet kommer att ha dialog med om utformning och test av systemet.
 

Exempel på nuvarande prognoser för Sydafrika. Det nya varningssystemet förväntas ge mer lokal och mer användbar information för att kunna minska sårbarheten vid torka.

- Den mest centrala aspekten för att lyckas är kopplad till hur informationen i varningarna utformas och vilka rekommendationer som ges. Många småjordbrukare har mycket små marginaler och man kan inte ta alltför stora risker, om prognoserna skulle slå fel.

En annan viktig del i projektet är kunskapsöverföring till de lokalt ansvariga, så att alla delar i varningskedjan ska kunna bedrivas även när projektet är slut.

- Detta är ett första steg för att minska sårbarheten, med de klimatvariationer som finns idag. Valet att arbeta med säsongsprognoser bygger på önskemål från lokala aktörer i ett tidigare projekt som fokuserade på anpassning till klimatförändringar. Under det projektet blev det tydligt att lokal klimatanpassning i utvecklingsländer måste börja med att minska sårbarheten för de klimatvariationer som finns redan i dag, säger Lotta Andersson.

Samarbete inom Sida-projektet

Arbetet drivs inom samarbetet mellan SMHI och Linköpings universitet inom Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR, på uppdrag av Sida. De lokalt ansvariga är Sydafrikas jordbruksdepartements regionala kontor i provinsen Limpopo. Dessutom bygger projektet på samarbete med flera universitet i Sydafrika och Mocambique. Projektet kommer att pågå under tre år.

Sida-projektets namn är ”Local-scale Early Warning for Drought – can they increase community resilience”, med kortnamnet Drought early Warning Detection (DEWD).