Värmevarningar allt viktigare i ändrat klimat

I somras utfärdade SMHI för första gången varningar för höga temperaturer. Varningssystemet ska bland annat uppmärksamma vård- och omsorgspersonal att påbörja sina rutiner för att mildra hälsoeffekter av värmen. Forskning visar att dödligheten ökar markant i samband med värmeböljor.

Förberedelserna med att bygga upp ett svenskt varningssystem för höga temperaturer startade för några år sedan. I samarbete med forskare från Umeå universitet sattes kriterier efter hur värme påverkar människors hälsa, särskilt bland riskgrupper och bland äldre.

Sommarens facit blev en mängd utfärdade meddelanden och varningar, i olika perioder och för varierande delar av landet. I slutet av juli spred sig värmen på allvar och de kraftigaste varningarna gällde mellersta landet och längs Norrlandskusten.

- Vi kommer naturligtvis att utvärdera hur värmevarningarna har fungerat. Ett varningssystem är mycket viktigt eftersom det handlar om människors hälsa. Det finns också en långsiktig risk för högre temperaturer i Sveriges kopplat till ett förändrat klimat. Det säger Joakim Langner, forskare SMHI.

Förebygga inom vården

Flera län och kommuner har förberett sig på hur varningarna ska tas om hand, så att vårdpersonal på bästa sätt kan arbeta förebyggande. I Region Skåne finns en beredskapsplan, framtagen av Klimatsamverkan Skåne, som bland annat innehåller checklistor.

- Checklistorna är framtagna med syfte att undvika negativa hälsoeffekter framförallt i den äldre befolkningen. De riktar sig till kommunens vård- och omsorg, hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården, samt direkt till äldre och deras anhöriga, säger specialistläkare Birgitta Malmberg, Arbets- och miljömedicin i Lund.

Råden handlar bland annat om att ordna svala miljöer, t ex med gardiner, persienner och markiser, och att vädra nattetid. Kalla duschar eller en blöt handduk runt nacken, löst sittande kläder och att uppmuntra till ökat vätskeintag är andra exempel på åtgärder.

- Information och rådgivning till anställda är väsentliga delar av arbetet, liksom att se till att det finns ansvarig personal för att ta emot larm om höga temperaturer, särskilt under semesterperioder, säger Birgitta Malmberg.

Checklistorna och den fullständiga rapporten kring beredskapen i Region Skåne finns att ladda ner på www.ammlund.se

Fakta om dödlighet och varningar

Forskning visar att den dagliga dödligheten i Stockholm ökar med ca 10 % om temperaturen når 27 grader eller mer tre dygn i rad, och att den ökar med ytterligare 10 % om temperaturen når 30 grader eller mer tre dygn i rad.

Meddelande om höga temperaturer utfärdas av SMHI när minst 26 grader förväntas under minst tre dagar i följd. När prognoserna visar minst 30 eller 33 grader kan klass 1 respektive klass 2-varningar ges ut, och en klass 1-varning kan efterhand övergå i klass 2 om värmen är extra långvarig.