Värmevarning ger möjlighet att agera

Den 21 juli gick SMHI för första gången ut med en klass 1-varning för mycket höga temperaturer. Syftet med varningen är att ge vårdsektorn, riskgrupper och allmänheten möjlighet att förbereda sig.

Just nu finns en klass 2-varning för extremt höga temperaturer längs norrlandskusten och i Svealand. I norra Götaland har SMHI utfärdat klass 1-varning för höga temperaturer. 

Från söndag väntas vi gå mot något ostadigare väder, men de höga temperaturerna sjunker bara långsamt. Från mitten av nästa vecka kan det bli mer påtagligt svalare väder. 

Inte rekord, med något undantag

- Rent meteorologiskt kommer den här värmeböljan knappast att gå till hävderna. På de allra flesta håll så har vi än så länge varit flera grader från de absoluta toppnoteringarna, säger Sverker Hellström, klimatolog vid SMHI.

Ett undantag utgör Umeå. Där hade man i onsdags 32,2°. Det är den högsta rapporterade temperaturen där sedan den 27 juni 1882. För juli månad så innebär noteringen ett nytt rekord ända sedan mätningar började 1859.

När det gäller varningskriterierna så har en del stationer redan uppfyllt kriterierna för klass 1 med tre dygn i sträck med minst 30°.
Det är Markusvinsa i Norrbotten, Umeå i Västerbotten, Junsele och Forse i Ångermanland, Skeppmora i Dalarna, Brattmon i Värmland, Films kyrkby, Sala, Uppsala och Stockholm i Uppland, Floda i Södermanland, Kolmården-Strömsfors i Östergötland och Åsbräcka-Torpabron i Västergötland.

Rekordvarm juli i norr

När det gäller månaden som helhet har den goda chanser att bli rekordvarm på många håll i nordvästra Norrland, såvida inte ett förväntat omslag till svalare väder under månadens sista dagar blir alltför omfattande. När det gäller övriga delar av landet är det mer tveksamt om det kommer att bli några rekord för hela månaden.

Uppmärksammad problematik

Långvarig hög värme kan påverka hälsan, särskilt bland äldre och sjuka. Sedan 2013 utfärdar SMHI därför varningar för mycket höga temperaturer. Det ger vårdsektorn, riskgrupper och allmänheten möjlighet att förbereda sig.

-Det har visat sig att långvarigt höga temperaturer kan leda till försämrat hälsotillstånd och ökad dödlighet bland äldre och sjuka personer. Inte minst sommaren 2003, som var exceptionellt varm nere i Europa, var en väckarklocka. Räknat i antal drabbade personer så liknade siffrorna en svår orkankatastrof. Därför har samhället kommit att allt mer uppmärksamma den här problematiken, berättar Sverker Hellström.