Värmerekord underkänt efter 90 år

Man har länge angett en temperatur på 58°C uppmätt i El Azizia i Libyen den 13 september 1922 som världsrekord. Men en expertgrupp från WMO, den meteorologiska världsorganisationen, har nu efter moget övervägande beslutat att underkänna detta rekord, på dagen 90 år efter det att mätningen gjordes.

Den expertgrupp som granskat rekordet har pekat på en rad tveksamheter när det gäller observationen från El Azizia. Den observatör som utförde mätningen var oerfaren, mätningen avviker påtagligt från omkringliggande stationer m.m.

Som nytt världsrekord gäller nu i stället ett värde på 56,7°C uppmätt i Death Valley i Kalifornien den 10 juli 1913.

WMO (meteorologiska världsorganisationen) är ett FN-organ med praktiskt taget samtliga världens länder som medlemmar. SMHI är Sveriges representant i WMO. WMO är sammansatt av en rad specialavdelningar. Den speciella rekordkommitté som granskar och utvärderar internationella väderrekord har dock bara funnits i ett par år.

SMHIs kommentar

Många som studerat tabeller över gällande värmerekord runt om i världen har nog förundrat sig över att många av rekorden är påfallande gamla. Trots att den globala medeltemperaturen har ökat så har man inte varit i närheten av vissa rekordhöga dagstemperaturer från 1800-talet och det tidiga 1900-talet. Ett rekord som länge varit ifrågasatt är världsrekordet 58°C i El Azizia i Libyen den 13 september 1922. Detta rekord har nu sent omsider underkänts av WMO.

I vissa källor kan man hitta en lika hög temperatur från San Luis i Mexiko den 11 augusti 1933. Men även detta värde får nu anses definitivt förkastat eftersom WMO anger 56,7°C i Death Valley i Kalifornien den 10 juli 1913 som det nya gällande världsrekordet.

Är nu allt frid och fröjd på rekordfronten? Det är tveksamt. Även värdet från Death Valley har varit starkt ifrågasatt i många år. Värdet från 1913 är nämligen nästan tre grader högre än vad som uppmätts där vid något annat tillfälle.

I meteorologiska bloggar har man ifrågasatt åtskilliga gamla väderrekord. En del bloggare anser sig till och med kunna utropa eller underkänna nya nationella väderrekord oavsett vad respektive nationella vädertjänst anser. Så diskussionen lär fortsätta ända tills de gamla rekorden överträffats av nya och mättekniskt oklanderliga observationer. Och det kan i vissa fall dröja länge.
 

Skulle de svenska väderrekorden klara en internationell granskning?

Det största problemet med äldre temperaturmätningar är att vissa stationer inte hade termometrarna tillräckligt väl avskärmade för reflekterad solstrålning.

År 1987 genomförde SMHI en revision av de då gällande temperaturrekorden. Då underkändes värmerekorden för maj och september, på grund av att termometrarna inte varit tillräckligt väl skyddade mot solstrålning (Väder och Vatten april 1987).

De allra högsta temperaturerna i Sverige, 38 grader i Ultuna den 9 juli 1933) och 38,0 grader i Målilla den 29 juni 1947, är också av gammalt datum men har bedömts hålla en högre kvalitet.

Det kan vara värt att notera att det både 1933 och 1947 fanns stationer som rapporterade temperaturer över 40 grader. Värden från dessa stationer finns publicerade i andra fall. Men förmodligen ställde våra dåtida kollegor extra höga krav på observationskvaliteten när det var fråga om de absolut högsta temperaturerna. Vi får vara tacksamma för denna framsynthet.