Vårflodens tidpunkt har förändrats

Vårfloden i södra Sverige blev lugn i år och nu bromsas snösmältningen längre norrut av ett kyligare väder. Detta följer trenden under senaste decennierna. Vi går mot tidigare och mindre vårflod i Svealand, högre vinterflöden i Götaland. I Norrland däremot märks ingen större förändring, här kulminerar vårfloden oftast i maj och juni.

Nu i mitten av april är det intressant att sammanfatta det hydrologiska läget i landets olika delar. Våren i meteorologisk mening, dvs när dygnsmedeltemperatur ligger mellan 0-10 °C i sju dygn i sträck, har nu nått upp till mellersta Norrland.
Söder om mellersta Dalarna och Hälsingland finns endast sporadiskt med snö. Vårfloden har nyss kulminerat i Bergslagens vattendrag och når strax en kulmen i mellersta Dalarna-Gästrikland-Hälsingland när nu kyligt väder tillfälligt bromsar snösmältningen.

I norra Dalarna och norrut är vattenföringen fortfarande relativt låg och här återstår mycket snö på marken.

Snötäcket är normalt för årstiden på de flesta håll i Norrland och kyligt väder gör att snösmältningen förblir liten under den närmaste veckan.

Klimatet och vårfloden har ändrats

Om man tittar hundra år bakåt i tiden, kan man se några trender i tidpunkten för vårfloden som eventuell effekt av en klimatförändring i Sverige? Ja, på många håll i Götaland har en tidigare vårflod ersatts av höga vinterflöden då nederbörd faller som regn istället för snö. Även i Svealand och längre söderut syns en trend mot en allt tidigare och mindre vårflod.

I Norrland däremot tycks läget fortfarande vara stabilt med en vårflod som generellt kulminerar under perioden maj-juni, beroende av vattendragets storlek och geografiska läge.

Vad orsakar en stor vårflod?

En stor vårflod orsakas ofta av tre samverkande faktorer:

  • ett stort snölager
  • snabb avsmältning
  • regn

Avsmältningsprocessen är mycket väderberoende, och exempelvis ett milt, molnigt och blåsigt väder orsakar i regel större avsmältning än ett soligt och vindstilla väder.

Detta beror delvis på att molnigt väder generellt orsakar varmare lufttemperaturer nattetid än klart väder, men även på att vinden hela tiden avleder fuktig och kall luft som bildas vid snötäckets yta under snösmältningen och ersätter denna med varmare luft. Därmed blir energiöverföringen från luft till snö effektivare när det blåser, vilket påskyndar snösmältningen.

Hur beräknas vårfloden?

Vårfloden är en vanlig företeelse på de flesta håll i Sverige och SMHI använder olika metoder för att bedöma vårflodens tidpunkt och omfattning.

Förutom manuella mätningar av snödjup vid ett antal väderstationer finns en hydrologisk modell som kontinuerligt beräknar snötäckets vatteninnehåll i ca 1000 delområden i Sverige. Denna information kombineras med väderleksprognoser för att beräkna snösmältningen och den totala vattenföringen.