Vårblommor kan visa klimatförändringens effekter

Precis som vädret skiftar med årstidens växlingar ändrar naturen skepnad. Vårens blommor, trädens lövsprickning och höstens färgprakt kan utgöra ett viktigt underlag för att förstå hur ett förändrat klimat påverkar våra ekosystem.

På senare år har studier av årstidsmönster såsom blomningstider och bladutveckling spelat en stor roll för att påvisa klimatförändringens effekter på våra ekosystem. Tidigare vårblomning och lövsprickning och senarelagd lövfällning har varit återkommande resultat i dessa studier.

Samtidigt vet vi att växter reagerar olika på klimatvariationer och att en klimatförändring kan komma att se olika ut på olika platser.

Vårblommor reagerar olika på klimatvariationer

De typiska vårblommorna tussilago och blåsippa tycks svara väldigt olika på de förändrade vinterförhållandena under de senare decennierna. Detta visar observationer gjorda från 1934 till och med 2006 av Gunnar Johansson, lantbrukare på familjegården i Gullsmyra, Tärnsjö, Uppland.

Diagrammet visar att blommade blåsippan mycket tidigare än tussilagon i slutet av 1900-talet.
Diagrammet visar blomningstid för tussilago och blåsippa. Från att ha börjat blomma i stort sett samtidigt under större delen av 1900-talet påbörjar blåsippan numera sin blomning avsevärt tidigare än tussilagon. (Uppgifterna insamlade av Gunnar Johansson, Uppland.)

Stort historiskt material

Under åren 1873-1926 hade SMHIs föregångare ett landsomfattande fenologiskt nätverk. Sammanlagt rapporterades cirka 280 000 observationer av datum för lövsprickning, blomning och fruktmognad.

Detta material sammanställdes och publicerades av H W Arnell, som under en stor del av sitt liv verkade i Uppsala och därmed själv studerade den lokala fenologin extra noga. Det gjorde att han 1923 kunde sammanställa en blomningskalender för över 500 arter i Uppsala.

Fenologiska observationer fortsatte att samlas in av SMHI men i allt mindre omfattning. År 1982 var antalet observatörer tretton och 2007 endast två. Materialet är i stort sett obearbetat men var en tillgång 1958 då Svenska turistföreningen gav ut årstidskrönikan "Det svenska året".

Nytt nätverk för att samla in fenologiska data

Våren 2008 initierades ett svenskt fenologinätverk med representanter från frivilligorganisationer, universitet och myndigheter. Nätverkets målsättning är att samla in fenologiska data för att bland annat följa upp det äldre datamaterialet.

Detta skulle möjligöra en kvantifiering av hur olika sorters växter svarar på klimatförändringen och därmed utgöra ett viktigt underlag för att kunna förstå och hantera klimatförändringens effekter på växt- och djursamhällenas sätt att fungera.

Rapportera dina vårtecken

Den som vill rapportera om och följa växternas utveckling under året finns Svenska Fenologinätverkets webbplats, blommar.nu.

Rapportera dina vårtecken på www.blommar.nu