Utredning visar vägen för svensk klimatanpassning

Nu stakas vägen ut för det fortsatta arbetet med klimatanpassning i Sverige. SMHI i samverkan med flera myndigheter kartlägger vad som har gjorts sedan den stora Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007. I december ska förslag presenteras hur den svenska klimatanpassningen kan bedrivas i framtiden.

Det pågår ett stort arbete, såväl inom Sverige som internationellt, för att möta de utmaningar som ett förändrat klimat för med sig. Ett varmare och blötare klimat kan bland annat innebära mer översvämningar, smittspridning, värmeböljor och erosion – aspekter som måste integreras i exempelvis samhällsplaneringen.

Den stora Klimat- och sårbarhetsutredningen som presenterades 2007 pekade ut en rad förslag till åtgärder, och mycket har hänt sedan dess. Nationell höjdmodell, Göta älvutredningen och bildandet av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning är några viktiga exempel.

En ny utredning kommer att visa på vilken kunskap som tillkommit och vad som har genomförts efter Klimat- och sårbarhetsutredningen. Men utredningen ska framförallt ge förslag på vad som behöver göras i framtiden.

Underlag för beslut om klimatanpassning

Lotta Andersson, projektledare Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning.

- Vi ska arbeta fram underlag för beslut om klimatanpassning i Sverige. En viktig del är att identifiera behov av klimatanpassning, samt att se hur genomförda och planerade åtgärder fyller dessa behov, men naturligtvis också att identifiera brister och ge förslag på ytterligare åtgärder, säger Lotta Andersson, projektledare SMHI.

- Klimatanpassning handlar inte bara om tekniska lösningar, utan även om frågor som ansvarsfördelning och samverkan. Finansiering och regelverk är också av stor betydelse för klimatanpassningsarbetet, vilket vi kommer att belysa i utredningen.

Utredningens förslag ska bland annat grunda sig på kunskapsöversikter, kartläggning av genomförda aktiviteter, workshops, och även EU-kommissionens förslag till klimatanpassningsstrategi. Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI leder utredningen i samverkan med flera sektorsmyndigheter och andra berörda. I slutet av året ska resultaten presenteras.

Exempel på anpassning

Exempel på viktiga nya verktyg för att klimatanpassa samhället är den nya nationella höjdmodellen som levererar topografiska data för hela Sverige. Höjdmodellen ger information för olika typer av planering, till exempel när det gäller översvämningar.

Göta älvutredningen innehåller bland annat en kartering av risker för skred och tillför kunskap om stabilitetsförhållanden längs älvdalen. I ett förändrat klimat förväntas vattenflödena öka genom Göta älv.

En konkret anpassningsåtgärd är bildandet av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, med uppgift att samla in och tillgängliggöra kunskap som tas fram regionalt, nationellt och internationellt om klimatanpassning. Kunskapscentrumet driver Klimatanpassningsportalen i samverkan med flera myndigheter.

har uppdraget att samordna arbetet med anpassning till ett förändrat klimat. Uppdraget innebär samordning, rådgivning och stöd till kommuner och regionala aktörer i deras klimatanpassningsarbete. Länsstyrelserna ska också sammanställa, redovisa och göra jämförelser av det klimatanpassningsarbete som sker på kommunal nivå. Länsstyrelserna ska sedan efter samråd med berörda aktörer utarbeta regionala handlingsplaner för klimatanpassning till vägledning för det fortsatta lokala och regionala klimatanpassningsarbetet.

Ett omfattande arbete pågår i svenska kommuner med att klimatanpassa. Säker tillgång till dricksvatten, minskade risker för översvämningar och minskade hälsorisker vid värmeböljor är några som beskrivs i en idébank.

Klimatanpassningsportalen finns en översikt av de förslag som lämnades av Klimat- och Sårbarhetsutredningen, samt pågående och avslutade utredningar och aktiviteter på myndigheter.

Europeiska kommissionens förslag till en EU-strategi för klimatanpassning presenterades förra våren. Syftet med strategin är att hjälpa till att göra Europa mer motståndskraftigt och att förbättra förberedelserna och kapaciteten att hantera effekterna av klimatförändringar. Strategin inkluderar arbete på alla nivåer: lokal, regional, nationell och EU-nivå.