SMHI har sedan hösten 2018 arbetat i ett SIDA-projekt för att bygga upp ett system för hantering av mätningar av luftkvalitet i Bosnien. SIDA-projektet, som styrs av Naturvårdsverket, satsar på både kort- och långsiktiga lösningar för att förbättra luftkvaliteten i landet, som enligt WHO är ett av länderna med sämst luftkvalitet i Europa. Exponering av luftföroreningar innebär negativ påverkan på ekosystem och människors hälsa, vilket även medför påtagliga kostnader för samhället. Nu har SMHI har blivit anlitade för att genomföra en ytterligare del av Naturvårdsverkets projekt inom luftmiljö i Bosnien - att undersöka vad Bosniens dåliga luft består av och att identifiera de viktigaste utsläppskällorna.
Projekt med flera viktiga delar
Under våren reste flera medarbetare från SMHI till Sarajevo och Banja Luka för påbörja det nya projektet.
– Meningen med det nya projektet är att förstå vilka utsläppskällor som bidrar till den dåliga luften, och i vilken utsträckning. Detta ska göras både med hjälp av en mätkampanj och med så kallade emissionsinventeringar och spridningsberäkningar med luftkvalitetsmodeller, berättar projektledare Fredrik Windmark, SMHI.
Med dessa olika data får man en bra bild av hur luften påverkas av olika utsläppskällor. Det är ett viktigt underlag när luften är så dålig att man behöver införa akuta åtgärder för att sänka hälsofarliga halter. Även långsiktiga åtgärder blir mer robusta tack vare att man mer effektivt kan rikta in sig på de delar som försämrar luftkvaliteten mest. Förutom att utgöra beslutsunderlag så kommer resultaten även att ligga till grund för en informationskampanj som Naturvårdsverket leder, vilken riktas till den bosniska allmänheten.
Vetenskapligt fastställda källor
Under vintern 2016 var luftkvaliteten så dålig i Sarajevo att larmnivåer nåddes för partikelhalter. För att sänka halterna infördes regler om körförbud för fordon med udda/jämna registreringsnummer varannan dag.
– Det beslutet fick mycket kritik då många menade att det inte var vetenskapligt fastställt om trafiken verkligen var den största boven. Ved- och koleldning samt industrier orsakar också stora utsläpp, menar Helene Alpfjord Wylde, SMHI, projektledare för datavärdskapet och fortsätter:
– Det kommer bli mycket intressant att kunna ge svar svart på vitt hur mycket luften på olika ställen påverkas av exempelvis bilkörandet eller vedeldning. Något som i sin tur förhoppningsvis kommer generera förståelse från allmänhetens sida till att köra mindre bil och ändra sina levnadsvanor, men också leda vägen för viktiga politiska beslut.
Mätkampanj i sex städer
SMHI kommer i projektet leda en så kallad mätkampanj i sex bosniska städer under vintern 2019/2020.
– I mätkampanjen kommer vi att mäta och analysera små partiklar. Partiklarna är ett stort luftmiljöproblem och är skadliga för hälsan eftersom de tränger långt ner i luftvägarna, säger Heléne Alpfjord Wylde.
– Fördelen med att titta på partiklarna är att de består av många ämnen som kan härledas till olika utsläppskällor, förklarar Fredrik Windmark.
Det kommer även utföras en emissionsinventering där man tar reda på hur stora utsläppen är, var de sker och vad det är som orsakar dem. Fokus kommer att ligga på trafik, uppvärmning och industrier. För att kunna göra detta för exempelvis trafiken sammanställs information om bland annat hur många bilar som kör på vägarna, hur mycket de kör och på vilka vägar samt vad det är för typ av bilar.
När emissionsinventeringen är avslutad så kommer den slutligen att ligga till grund för spridningsberäkningar, där man kombinerar utsläppen med väderdata för att beskriva vart luftföroreningarna tar vägen. Det är då möjligt att exempelvis undersöka vad effekterna skulle bli ifrån en bilfri zon eller effektivare filter på industrierna.
Stor entusiasm för projektet
Under våren var flera medarbetare från SMHI i Bosnien för andra gången för att diskutera det pågående projektet med datavärdskap och för att informera om det nya projektet.
– Vi var i både Sarajevo och Banja Luka och samlade dem som på ett eller annat sätt arbetar med luftmiljö i landet. De hade aldrig tidigare suttit i samma rum tillsammans. Det tycker jag verkligen visar på vikten av det här nya projektet där vi redan nu kunnat börja göra nytta i ett uppskattat nätverksmöte, avslutar Fredrik Windmark.