Syrgaskartering i Östersjön hösten 2009

Syresituationen i Östersjöns djupvatten är fortsatt mycket dålig. Syrefria områden (påverkade av svavelväte) påträffades i en femtedel av Västra, Östra och Norra Gotlandsbassängerna och akut syrgasbrist påverkade omkring hälften av bottenområdena i dessa bassänger.

Syrgaskarteringen samkördes med Fiskeriverkets internationella akustikundersökningar i Östersjön och Bottenhavet (BIAS) under veckorna 39-40 samt 42-44. Vecka 41 genomfördes SMHI:s ordinarie expedition och då besöktes förutom Egentliga Östersjön, även Skagerrak, Kattegatt, Öresund. Karteringen var en av de mest omfattande som utförts av SMHI.

Totalt besöktes 124 stationer och analysen baseras på omkring 600 syrgas- och svavelväteprover. Vid varje provtagningstillfälle användes också CTD-sond utrustad med syresensor.

Syrgassituationen i Egentliga Östersjöns djupvatten var fortsatt mycket dålig. Syrefria områden (påverkade av svavelväte) påträffades i en femtedel (~22%) av Västra, Östra och Norra Gotlandsbassängerna och akut syrgasbrist (<2ml/l) påverkade omkring hälften (~48%) av bottenområdena.

Utbredningen av syrefria bottnar var något lägre än 2008 medan utbredningen av akut syrebrist var i samma storleksordning som 2008. Sammantaget visar årets syrgaskartering att ~16% av Egentliga Östersjöns bottnar är utsatta för helt syrefria förhållanden och ~35% är påverkade av akut syrgasbrist.

syresituation 2009
Utbredning av syrefria bottnar (svart) och bottnar påverkade av akut syrebrist (grå) i Östersjön under oktober 2009. Figuren visar också de stationer som besökts under karteringen.
Förstora Bild
besökta stationer
Figuren visar besökta stationer i Eg. Östersjön som besökts under oktober 2009 samt det snitt av stationer av Eg. Östersjön som presenteras nederst.
syrekoncentration
Figuren visar syrekoncentration vid bottnen, saknas syre bildas svavelväte.
syrgassnitt östersjön
Figuren visar syrgassnitt av Eg. Östersjön.
Förstora Bild

Inflöden till Östersjön

Det senaste stora inflödet till Östersjön som inträffade 1993/1994 (~300km3), medförde att syrgasförhållanden märkbart förbättrades. 1993 noterades den lägsta utbredningen av bottnar påverkade av akut syrebrist sedan 1960 och 1995 var endast ett fåtal djupområden helt syrefria.

Dock försämrades förhållandena snabbt då det inflödande vattnet med hög salthalt och låg temperatur stabiliserade skiktningen (försämrat vattenutbyte mellan övre och undre vattenlager), dessutom uteblev nya stora inflöden.

Ett relativt stort inflöde inträffade 2003 och ett flertal mindre inflöden har förekommit under 2000-talet men dessa har inte påverkat bottenvattnet i de centrala och norra delarna av Egentliga Östersjön utan lagrats in på intermediärt djup. Sedan 2001 har utbredningen av syrefria bottnar legat på en hög nivå och dessutom ökat något. De områden som är påverkade av akut syrebrist har också ökat under samma period.

Det är dock inte bara inflöden som bestämmer syresituationen i Östersjön, omblandning och skiktning, belastning av organiskt material till bottenvattnet samt ökad färskvattentillförsel är några andra orsaker som inverkar.

saltvatteninflöde
Överst: Utvecklingen från 1960 av områden påverkade av akut syrebrist och helt syrefria förhållanden. Nederst: Intensitetsdiagram för saltvatteninflöden genom De danska sunden 1960-2007. Från Fischer, H., Mattäus, W. 1996 & Mattäus, W., Franck, H. 1992. Omarbetad och uppdaterad.
Förstora Bild