Starkast uppvärmning i norra och östra Sverige

SMHI har gjort en ny analys av den temperaturförändring som skett i Sverige sedan 1800-talet. Analysen visar att uppvärmningen varit starkast i den norra och östra delen av landet. Den nya analysen visar också att uppvärmningen är starkast under våren.

En ny analys från SMHI visar hur den uppvärmning som skett i Sverige sedan 1800-talet är fördelad mellan olika delar av landet. Analysen visar att temperaturen har stigit mest i norra och östra delen av landet. Den visar också att våren är den årstid då uppvärmningen har varit som starkast.

Nationella mätningarna av temperatur i Sverige påbörjades omkring 1860 och gör det möjligt att följa hur klimatet har förändrats i Sverige de senaste 160 åren. SMHIs klimatindikator för temperatur visar hur temperaturen för Sverige i stort har förändrats år för år från 1860 fram tills nu. Indikatorn visar även förändringen av medeltemperaturen för årets fyra årstider, vinter, vår, sommar och höst.

– Det som är nytt i den aktuella analysen är att den även visar hur temperaturförändringen är fördelad över Sveriges yta och för varje enskild månad under året. Vi utvecklar ständigt våra analyser och bygger vidare på tidigare kunskap. Hur temperaturökningen varierar mellan olika delar av Sverige är en återkommande fråga vi får, så nu har vi studerat det mer i detalj, säger Erik Engström, klimatolog på SMHI.

Förändring av årsmedeltemperaturen i Sverige
Figur 1. Förändring av årsmedeltemperaturen mellan perioderna 1860-1900 och 1991-2019 baserat på 35 stationer.

När perioderna 1860-1900 och 1991-2019 jämförs är uppvärmningen sett till årsmedeltemperaturen störst i norra och östra Sverige (se figur 1). I delar av norra och östra Sverige är uppvärmningen så stor som 2,1°.

Minst uppvärmning har det varit i delar av västra Sverige. Där handlar det om cirka 1,4°. För Sverige som helhet är ökningen i årsmedeltemperatur 1,7°. Det kan jämföras med temperaturökningen globalt, som är 0,8° enligt CRU (Climatic Research Unit, University of East Anglia) för samma period.

– Uppvärmningen i Sverige går alltså betydligt snabbare jämfört med den globala uppvärmningen, sammanfattar Erik Engström.

Våren har den snabbaste uppvärmningen

Årsmedeltemperaturen i Sverige har ökat under alla årstider (figur 2). Den senaste analysen från SMHI visar att uppvärmningen varit som starkast under våren då temperaturen har ökat med 2,4° mellan de två perioderna som jämförts. Vintrarna har i genomsnitt blivit nästan 2° varmare sedan 1800-talet. Sommaren är den årstid som haft minst temperaturökning, drygt 1° varmare sedan 1800-talet.

Temperaturökning för årstider och helår mellan perioderna 1860-1900 och 1991-2019 baserat på 35 stationer.
Figur 2. Temperaturökning för årstider och helår mellan perioderna 1860-1900 och 1991-2019 baserat på 35 stationer. Årstiderna är definierade som tremånadersperioderna december-februari, mars-maj, juni-augusti och september-november. Förstora Bild

Geografiska skillnader

De geografiska skillnaderna i uppvärmningen i Sverige är tydligast under vintern då den är starkast i norra delen av landet (figur 3). För våren, som har den starkaste uppvärmningen för landet som helhet, är uppvärmningen mer jämnt fördelad över landet.

Figur 3. Förändring av årstidsmedeltemperaturen mellan perioderna 1860-1900 och 1991-2019 baserat på 35 stationer, från vänster: vinter, vår, sommar och höst.
Figur 3. Förändring av årstidsmedeltemperaturen mellan perioderna 1860-1900 och 1991-2019 baserat på 35 stationer, från vänster: vinter, vår, sommar och höst. Förstora Bild

Studeras varje månad för sig är den största uppvärmningen under mars med 2,6° följt av december med 2,3° (figur 4). Den minsta temperaturökningen har skett under juni med 0,6°.

Figur 4. Månadsvis temperaturökning mellan perioderna 1860-1900 och 1991-2019 baserat på 35 stationer.
Figur 4. Månadsvis temperaturökning mellan perioderna 1860-1900 och 1991-2019 baserat på 35 stationer. Förstora Bild

Uppvärmningen går snabbare närmare polerna

Anledningen till att uppvärmningen går snabbare i Sverige jämfört med globalt är det geografiska läget. Sverige ligger så pass långt norrut på jordklotet att det påverkas av effekten av snö och is, så kallad ”polar amplification” på engelska.

– Snö och is är bra på att reflektera den inkommande solstrålningen.  Minskad utbredning av snö och is gör att betydligt mer solstrålning kan absorberas i mark och hav och att underlaget kan värma luften underifrån. Konsekvensen blir att uppvärmningen förstärks, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI.

Detta orsakar den starkare uppvärmningen längre norrut i Sverige som analysen visar. Det är också den här förstärkningen som gör att de allra största ökningarna i temperatur syns för december och mars. Den kortare säsongen med snö och is bidrar till de stora temperaturökningarna i början och slutet av vintersäsongen.

Land värms upp snabbare än hav

Analysen visar även på en starkare uppvärmning i östra delen av landet jämfört med den västra. Orsaken till detta är att kontinenter värms upp fortare än vad hav gör. Detta beror på att översta markskikten värms upp fortare jämfört med haven, där värmen fördelas på hela havsdjupet. Västra Sverige påverkas då av den långsammare uppvärmningen av Atlanten medan östra Sverige mer påverkas av den europeiska och asiatiska kontinenten. Detta bidrar även i viss mån till den starkare uppvärmningen i norra Sverige som omges av mer landmassa jämfört med södra Sverige.