Varmare vintrar - snölagring säkrar skidåkningen

Stigande temperaturer gör att antalet dagar med snö successivt minskar i delar av Sverige, framförallt utanför fjällkedjan. Skidanläggningar har därför börjat lagra snö för att vara säkra på att kunna öppna i början av säsongen. Snölagring finns nu beskrivet som ett exempel i SMHIs idésamling för klimatanpassning.

Medeltemperaturen i Sverige stiger, och en av effekterna av detta är mildare vintrar och på flera ställen mindre snö. I framtiden väntas antalet dagar med ett snötäcke med minst 5 respektive 20 millimeters vatteninnehåll minska betydligt utanför fjällkedjan.

Snölagring skapar trygghet hos anläggningarna

En stor majoritet av Sveriges skidanläggningar tillverkar snö för att kunna erbjuda sina besökare ett mer stabilt snötäcke. För att hushålla med snön har flera skidanläggningar börjat spara den slitstarka snön över sommaren. Detta ger en större snösäkerhet inför nästa säsong, och mindre känslighet för milda temperaturer i början av vintern. Snölagring ger alltså snösäkerhet, som blir en trygghet för både anläggningar och skidåkare.

Vissa alpina anläggningar återanvänder snö från en säsong till en annan. Vanligast är dock att producera ny snö för lagring, då kostnaderna och energiåtgången för att samla in snön ofta överstiger de för nyproduktion. Kvaliteten på den nyproducerade snön är också högre än den återanvända, vilket spelar stor roll om snön används för tävlingar.

Snölagring med spån i Vålådalen
Vålådalens snölager täckt av spån. Foto Peak Innovation Förstora Bild

Vid snölagring pressas snön samman till en hög, eller produceras på den plats där den ska lagras. Placeringen spelar stor roll för hur utsatt snön blir för temperatur, regn, vind och väta underifrån. Snöhögen täcks vanligen med sågspån eller duk. 

Målet med snölagring är utföra den till en så liten kostnad som möjligt, och att lagra rätt mängd snö sett till anläggningens behov. Potentialen för snölagring med spån i södra Sverige är i dagsläget omkring 20 procents volymminskning. I Östersund har omkring 10 procent uppnåtts, men på andra anläggningar är det inte ovanligt att 30-40 procent försvinner.

Nytt exempel på klimatanpassning

Snölagring beskrivs nu som ett nytt exempel i idésamlingen för klimatanpassning, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning.

Samlingen med exempel omfattar projekt som handlar om att minska risken för översvämningar på olika sätt, att rusta skog för klimatförändringar, att bevara kulturhistoriska byggnader och att säkra tillgången till dricksvatten för att nämna några.