Vinden påverkar många delar av samhället. Vinden har en viktig roll i omställningen till ett hållbart samhälle med ett energisystem baserat på förnyelsebara källor. Vinden kan också orsaka stora skador på jordbruk, skogsbruk och infrastruktur i Sverige. Resultaten från projektet som SMHI och Göteborgs universitet arbetar med kan underlätta för dessa samhällssektorer att planera sin framtida verksamhet beroende på hur den påverkas av förändrade vindar.
– Vi är glada att tillsammans med Göteborgs universitet kunna öka kunskapen i samhället om hur vinden varierar och genom det bidra till utvecklingen mot ett hållbart samhälle, som är ett av SMHIs övergripande målsättningar, säger Erik Engström som är chef för SMHIs enhet för klimatinformation och statistik och projektledare.
Arbetet i projektet består av tre delar:
- Digitalisering av historiska vindmätningar som idag bara finns i pappersjournaler i SMHIs arkiv.
- Kvalitetskontroller av vindmätningarna.
- Analysera trender i vindvariationerna i Sverige och vad trenderna beror på.
Från papper till databas
Under första delen av projektet kommer historiska vindmätningar som är lagrade i pappersjournaler i SMHIs arkiv att matas in digitalt i SMHIs databas för meteorologiska mätningar (väderobservationer). Då kommer dessa historiska data direkt vara åtkomliga via SMHIs öppna data. I projektet kommer det främst vara mätningar gjorda under 1920- och 1930-talet som digitaliseras.
Förbättrat dataunderlag
Andra delen av projektet fokuserar på att höja kvaliteten på mätvärdena. Orimliga värden identifieras och saknade värden kan interpoleras för att få ett komplett dataunderlag. Händelser som påverkar mätningarna ska också upptäckas om det är möjligt. Det kan vara byte av mätinstrument och mätmetod eller att omgivningen där mätningarna görs förändras, till exempel att träd växer upp eller huggs ner, eller att det byggs ett hus i närheten.
Hur har vinden varierat?
Den tredje och sista delen i projektet innebär att analysera hur vinden i Sverige har varierat från början på 1900-talet fram tills nu och vilka trender som finns. Om trender upptäcks kommer det att undersökas vad dessa trender kan bero på.
– Forskning kring klimatförändring har hittills varit fokuserad på temperatur och nederbörd, fast vind är mycket viktig för vissa områden och sektorer. Vi har framgångsrikt samarbetat med SMHI i många år och jag är övertygad om att detta samarbete kommer att leverera ny kunskap om vindens förändringar i Sverige, säger Deliang Chen, professor vid Göteborgs universitet och ledare för den regionala klimatgruppen som medverkar i projektet.
Mer om projektet
Representanter från SMHI och Göteborgs universitet deltog via videolänk i ett kickoff-möte den 21 april för det gemensamma projektet kallat WINDGUST. WINDGUST står för ”WINd. Data rescue by Gothenburg University and SMHI to assess Trends”. I projektet medverkar även internationella experter, såsom Cesar Azorin-Molina från spanska vetenskapsrådet Centro de Investigaciones sobre Desertificación, som är en ledande europeisk forskare inom området historiska vindvariationer. Projektet finansieras med forskningsmedel från FORMAS och pågår under de tre kommande åren 2020-2022.