Skyfall har blivit vanligare

Skyfallen har ökat under de senaste fyrtio åren. Det är framförallt södra Norrlandskusten, Svealand, östra Götaland och Skåne som har drabbats mest av extrem dygnsnederbörd. Det visar en ny omfattande kartläggning vid SMHI.

Skyfallen i Sverige har generellt sett ökat sedan 1970-talet. Längre tillbaka i tiden har trenden varierat, men en tydlig ökning kan noteras även under 1930-talet.

En ny rapport från SMHI beskriver extrem nederbörd i Sverige från år 1900. Studien baseras på närmare 15 miljoner observationer, från tusentalet mätstationer landet runt.

De allra största nederbördstillfällena inträffar oftast under juli eller augusti.

- Det finns en viss samstämmighet mellan sommartemperaturer och extrem dygnsnederbörd. Under varma perioder noteras mer skyfall och färre under kalla perioder, säger Lennart Wern, meteorolog SMHI.

punktnederbörd
Diagrammet visar den största dygnsnederbörden i medeltal för varje år. Kurvan pekar på en ökning under 1930-talet och ytterligare ökning från 1970-talet.
Förstora Bild

Mer skyfall i östra Sverige

De extrema nederbördstillfällena har särskilt observerats längs södra Norrlandskusten, i Svealand, östra Götaland och Skåne.


Kartan till vänster visar med svarta prickar mätstationer som rapporterat minst 90 mm under ett dygn, en gång. Gulröda prickar visar mätstationer som rapporterat minst 90 mm under ett dygn, minst två gånger. Rapporteringen gäller 1961-2011.

De delar av Sverige som totalt sett får mest nederbörd drabbas däremot inte lika ofta av de värsta skyfallen. Det gäller de västra delarna av sydsvenska höglandet.

En orsak kan vara de lågtryck med nederbördsområden som ibland rör sig långsamt norrut från Polen. Dessa vädersituationer ger ofta mycket kraftiga regn, men berör inte västra Götaland i samma utsträckning som östra landet.

Även i de inre delarna av norra Norrland är extrem dygnsnederbörd ovanligt. Dels når de polska lågtrycken inte hit och dels är det vanligen lägre temperatur jämfört med längre söderut.

Nederbörd viktig för samhällsplanering

Nederbörden är den kanske viktigaste vädervariabel som samhället måste planeras efter. Kraftverksdammar, bebyggelse, vägar och avlopp är bara några exempel som dimensioneras efter olika typer av nederbördsstatistik.

Resultaten i rapporten följer samma trend som visas i klimatscenarier för framtiden. Klimatscenarierna pekar samtidigt på att perioder med torka kommer att öka i södra landet.

- Denna rapport som baseras på observationer visar hur vädret varierat historiskt. Det går inte utifrån dessa resultat att dra slutsatser framåt. För framtidsstudier måste de beräkningsmodeller som arbetats fram inom klimatforskningen användas, avslutar Lennart Wern.