Simone drabbade främst sydligaste Sverige

Stormen Simone kan främst jämföras med en storm den 3-4 december 1999. Även då var det de sydligaste svenska landskapen som drabbades hårdast, och ännu värre var det i Danmark där vinden nådde historiska rekordnivåer.

Stormen Simone har nu dragit förbi och det är dags för en jämförelse med några av de svåraste stormarna de senaste decennierna. Närmast till hands för jämförelse ligger en storm den 3-4 december 1999, stormen Gudrun den 8-9 januari 2005 och stormen Per den 14 januari 2007.

Som framgår av tabellen så var det bara Hallands Väderö som noterade högst byvindhastighet nu under Simone. Sett till omfattningen av det område som berördes av storm- och orkanbyar så får Gudrun anses som den värsta av stormarna. Den bedömningen får stöd av skadeverkningarna i samhället.

Längre norrut i landet (i synnerhet i södra Norrland) är det en annan storm som varit den värsta på senare år, nämligen Dagmar annandag jul 2011.

Högsta byvind (m/s) under Simone och några andra stormar
Station 3-4 dec 1999 8-9 jan 2005 (Gudrun) 14 jan 2007 (Per) 28-29 okt 2013 (Simone)
Skillinge 38 30 22 29
Malmö 36 32 26 27
Hörby 29 30 21 29
Hanö 43 42 40 41
Helsingborg 33 34 27 30
Ölands södra udde 33 32 28 29
Hallands Väderö 36 38 34 42
Växjö 17 33 29 24
Ljungby 18 33 24 29
Ullared 14 24 21 14
Nidingen 29 39 37 32
Ölands norra udde 23 34 32 28
Tomtabacken 14 25 29 22
Gladhammar 16 29 28 23
Göteborg 15 31 27 19
Horn 14 28 26 24
Fårösund Ar 27 35 34 32
Malexander 17 30 28 18
Måseskär 30 38 39 28
Visingsö 23 33 31 24
Harstena 23 33 28 22
Hällum 18 28 27 16
Gotska Sandön 25 36 34 29
Norrköping - 27 22 14
Kroppefjäll-Granan 17 25 24 11
Kolmården-Strömsfors 17 29 23 13
Naven 27 31 36 17
Kettstaka 20 19 19 14
Landsort 25 36 31 20
Gårdsjö 18 27 26 14
Floda 15 28 26 12
Tullinge - 30 23 13
Blomskog 16 18 25 9
Örebro 22 29 23 13
Stavsnäs 22 33 25 15
Kilsbergen-Suttarboda 22 25 23 15
Adelsö 17 28 24 12
Daglösen 17 16 18 10
Arvika 17 17 16 6

Medelvindhastigheten under Simone

Det som avgör om ett oväder ska klassificeras som storm eller orkan är inte byvindhastigheten utan medelvindhastigheten.

Under Simone var den högsta medelvindhastigheten 31 m/s på Hallands Väderö. Simone nådde därför inte upp till gränsen för orkan som är 33 m/s. Det gjorde däremot Gudrun och ovädret i december 1999 då Hanö vid båda tillfällen nådde upp till 33 m/s.

Ett nytt rekord kan vi dock tillskriva Simone. Byvindhastigheten 42 m/s vid Hallands Väderö är nytt svenskt oktoberrekord (fjällstationer undantagna). Men värt att nämna i sammanhanget är att vi inte haft mer omfattande mätningar av byvind förrän mitten av 1990-talet. Under exempelvis den klassiska oktoberstormen 1967 utfördes knappt några mätningar av byvind.

Animering av Simone

Animeringen av Simones framfart visar att det kraftigaste vindbandet låg över Danmark.

Animering av Simone

I Danmark sattes nya vindrekord

Vid Kegnaes fyr på sydostligaste Jylland uppmättes under måndagen hela 54 m/s i byvind. Det tidigare danska byvindsrekordet var 51 m/s vid Rømø den 3 december 1999.

Røsnaes fyr noterade 40 m/s i medelvind. Det tidigare danska rekordet var 38 m/s vid Rømø den 3 december 1999.

Dessa noteringar skulle ha skakat om även de svenska rekordtabellerna om de berört svenska vatten.

Danska vindrekord

Namngivning

I Sverige har vi ingen lång tradition att namnge oväder. Det första oväder som fick namn var Gudrun 2005. Den gången var det inte SMHI som namngav ovädret utan den norska vädertjänsten. Namnet plockades upp av massmedia och blev sedan väl etablerat.

SMHI har insett att det finns praktiska fördelar med namn på de värsta ovädren. De namn som använts för oväder efter Gudrun har även dessa härstammat från den norska vädertjänsten. Det har slumpat sig så att namnen har varit lika gångbara både på svenska och norska (Per, Dagmar och Emil), vilket annars inte är någon självklarhet. Den norska vädertjänsten namnger dessutom bara oväder som berör Norge som 'ekstremvaer'.

Därför är det lämpligt att SMHI gör en egen namngivning, och om möjligt görs det genom att helt enkelt välja något av dagens namn enligt almanackan. I det här fallet blev valet Simone.

Många frågar sig varför det inte finns någon enhetlig europeisk namngivning av oväder som drabbar flera länder. Men det finns inte ens någon enhetlig definition av varningskriterier, och inte heller finns det någon enighet om man ska ange vinden i kilometer i timmen, miles per hour eller meter per sekund. Då  kan man nog inte förvänta sig någon gemensam namngivning heller.