Sammanfattning av orkanen Haiyan

Att den tropiska orkanen Haiyan var extremt kraftfull råder det inga tvivel om. Orkanernas intensitet i termer av maximal vind bestäms idag utifrån satellitbilder. Avsaknad av direkta mätningar gör att det därför inte går att säkerställa exakt hur intensiv orkanen verkligen var.

Efter att den extremt kraftfulla orkanen Haiyan drog fram över Filippinerna börjar vidden av dess härjningar skönjas. Klart är i alla fall att Haiyan är en av de mest dödsbringande tropiska orkaner som drabbat Filippinerna. Kanske den allra dödligaste ifall dödstalen på 10 000 visar sig stämma.

Hur intensiv var Haiyan?

Det USA-baserade Joint Typhoon Warning Center (JTWC) uppskattade (uppskattat värde, inte uppmätt) på kvällen den 7 den maximala medelvinden under 1 minut till 87 m/s och en byvind på 105 m/s. Något uppmätt tryck finns heller inte vilket skulle ha gett ett mer exakt värde. Detta beror på att de olika vädertjänsterna i västra Stilla havet efter 1987 använder sig av den så kallade Dvoraktekniken vilken utvecklades av meteorologen Vern F. Dvorak under 1970-talet. Denna teknik bygger på användandet av satellitbilder för att få fram ett så kallat ”T-number”, vilket varierar mellan 1,0 och 8,0.

Orkanen Haiyan på väg in över Filippinerna
Satellitbild över kategori 5 - orkanen Haiyan klockan 20.57 svensk tid den 7 november strax innan den nått in över Filippinerna. Källa: NOAA.
Foto NOAA Förstora Bild

Varje ”T-number” motsvaras av ett visst lufttryck för olika havsområden. I Atlanten svarar exempelvis ett T-number på 7,0 mot ett tryck på cirka 920 hPa och en maxvind på 70 m/s. För västra Stilla Havet krävs dock ett lägre tryck för samma T-number då det normala lufttrycket där är lägre än på Atlanten. För det givna exemplet skulle trycket i så fall vara omkring 900 hPa. Dock så påverkar också orkanens geometriska storlek dess intensitet. En liten orkan kan ha högre medelvindar än en till ytan större orkan för samma tryck. Anledningen är att en mindre orkan har en större tryckgradient. Ett illustrativt exempel på detta är atlantorkanerna Audrey (juni 1957) och Alex (juni 2010) som båda hade ett lägsta uppmätta lufttryck på 946 hPa. Men medan Audrey klassades som kategori 4 av amerikanska National Hurricane Center rankades Alex ”bara” som en kategori 2 på Saffir-Simpsonskalan.

Tidigare utfördes regelbundna flygplansmätningar med droppsonder för att mäta det centrala lufttrycket hos de tropiska cyklonerna. I takt med den ökade användningen av satellitdata har flygplansmätningarna minskat radikalt. Idag genomförs flygplansmätningar så gott som undantagslöst endast på Atlanten. Därmed blir intensitetsuppskattningarna behäftade med en större osäkerhet.

Då inga flygplansmätningar gjordes i samband med Haiyan får vi dessvärre aldrig veta hur pass intensiv den verkligen var. Dvoraktalet enligt JTWC var 8,0 vilket för västra Stilla havet skulle motsvara ett tryck på 858 hPa. En direkt flygplansmätning hade således kunnat verifiera om Haiyan var den allra intensivaste tropiska orkan som observerats eller inte. Det gällande lägsta lufttrycket som uppmätts i världen är 870 hPa i oktober 1979 (orkanen Tip i västra Stilla havet)

De olika väderinstituten har heller inte exakt samma tillvägagångssätt för att uppskatta de tropiska cyklonernas intensitet. Exempelvis så multiplicerar Hong Kong Observatoriet den uppskattade vinden från satelliter med 0.9 för att få medelvinden över 10 minuter. Japanska vädertjänsten JMA däremot använder sig av medelvinden över 10 minuter men utan någon multiplikation. Det USA-baserade Joint Typhoon Warning Center (JTWC) som också verkar i västra Stilla havet skiljer sig från de övriga instituten då de istället utnyttjar medelvinden över 1 minut. Detta är förklaringen till att olika vindangivelser förekommit i media.

I slutändan är det upp till WMO (World Meteorological Organization) att komma fram till om Haiyan satte några nya rekord.

Haiyans vindar de högsta uppskattade

Inofficiellt sett rankas Haiyan som den fjärde mest intensiva orkanen i termer av maximala vindhastigheter. Dock vet man att tropiska orkaners intensitet under 1940-1960 – talet överskattades varför de tre högst placerade orkanernas maxvindar får anses ytterst osäkra.

Från 1967 och framåt finns det däremot bara en enda orkan som kan matcha de vindar Haiyan hade när den drog in över centrala Filippinerna. Detta skedde 1969 då atlantorkanen Camille drog in strax öster om New Orleans i södra USA med en medelvind på 85 m/s. Det värdet bekräftades även genom direkta flygplansmätningar. 1998 och 2010 drog de båda orkanerna Zeb och Megi in över norra Filippinerna med en uppskattad medelvind på 80 m/s. I april 2006 drog orkanen Monica in över norra Australien med samma uppskattade medelvindar som Zeb och Megi.

De tre kraftigaste orkanerna som uppträtt över öppet hav är Camille (Atlanten, 1969), Tip (västra Stilla havet, 1979) och Allen (Atlanten, 1980) som alla hade en uppmätt medelvind på 85 m/s. Bekräftas Haiyans analyserade uppskattning av medelvinden på 87 m/s är det den högsta kända medelvindhastighet som över huvudtaget registrerats på jorden.

Haiyan var den hittills fjärde tropiska orkanen i år som nådde Saffir-Simpsonskalans högsta nivå kategori 5 i västra Stilla havet och den femte globalt sett. För västra Stilla havet är detta inget rekord. Rekordet hämtas istället från 1997 då den extremt kraftiga El Niño-episoden uppträdde nådde 10 tropiska orkaner i västra Stilla havet kategori 5. Tropiska orkaner i västra Stilla havet styrs i högre grad av El Niño och La Niña än havsvattentemperaturen.

Varför blev Haiyan så extremt intensiv?

Det finns ett par samverkande faktorer som kan förklara varför Haiyan blev så extremt kraftfull.

- Varmt havsvatten (ca 30°)
- Varmt havsvatten som dessutom sträcker sig minst 50 m ner på djupet
- Mycket liten vertikal vindskjuvning (avser skillnaden i vindstyrka mellan 200-850 hPa nivån vilket ungefär motsvarar skillnaden mellan 1500 m höjd och 10 000 m höjd)

Ovanstående förhållanden är absolut nödvändiga för att en orkan av Haiyans kaliber ska kunna bli så här pass intensiv.

Var Haiyan en sällsynt ”annular hurricane”?

Det som förvånat vissa meteorologer är att Haiyan fortsatte vara så pass intensiv även flera timmar efter att den nått land i Filippinerna. Något säkert svar finns inte men med tanke på att orkanen hade en hög grad av symmetri kan man misstänka att den skulle kunna falla under kategorin ”annular hurricanes”. Joint Typhoon Warning Center skrev i sin prognos på kvällen den 7 att Haiyan från satellitbilder hade en ”nära nog cirkelrund ögonvägg”. För att få en bild av vad en ”annular hurricane” är det lättaste att föreställa sig en smaskig donut. Dessa är i stort sett symmetriska med ett hål i mitten som kan ses som orkanens öga.

Annular hurricanes, härefter benämnda ”cirkelrunda orkaner”, är mycket ovanliga. Endast 4% av alla tropiska orkaner uppfyller alla de villkor som krävs för att klassas som cirkelrunda (Knaff et al, 2002 och 2008). Ett exempel på en cirkelrund orkan är atlantorkanen Isabel (2003). Cirkelrunda orkaner är generellt sett mer motståndskraftiga mot yttre påverkan (exempelvis ökad vindskjuvning och kallare havsvatten). Dessa försvagas ofta mycket långsammare än andra orkaner efter att ha nått sin maximala intensitet.

Huruvida Haiyan verkligen var en cirkelrund orkan får forskningen bedöma då det krävs mer än bara ett runt utseende på en satellitbild för att klassas som en cirkelrund orkan. Däremot skulle det kunna förklara varför Haiyan behöll sin intensitet så pass länge efter att ha dragit in över land.