Sammanfattning av isvintern 2010/2011

Nu har de sista isflaken i Bottenviken smält bort. Totalt sett blev årets isutbredning den största sedan rekordvintern 1987. Den maximala utbredningen på Västkusten inträffade redan på nyårsaftonen, vilket är rekordtidigt.

Extremt tidig isläggning på Västkusten

Isvintern 2010-2011 blev spektakulär och innehöll bland annat den tidigaste isläggningen på Västkusten sedan SMHIs iskartering startade i slutet på 50-talet. Totalt sett blev årets isutbredning den största i Östersjön sedan rekordvintern 1987.

Vintern rivstartade

Två veckors kyla i början av november gjorde att vintern fick en rivstart. Kall luft strömmade i portioner ned över hela landet och ett högtryck bildades över Nordkalotten, vilket återspeglade sig i snabbt sjunkande ytvattentemperaturer. Den första isen vid Furuögrund i Bottenviken noterades redan den 8 november. I mitten av månaden var Bottenvikens inre skärgårdar helt täckta av tunn fast is.

Under den första decemberveckan började israpporterna att strömma in från Stockholms skärgård. Samtidigt lade sig skärgårdsis från Bråviken och vidare ned till Kalmarsund.

Snabb fastisläggning

December som helhet blev mycket kall och havsisen bredde ut sig längs kusterna med rekordartad hastighet.

Under julhelgen skedde en omfattande istillväxt i så gott som samtliga kustområden. Hela Bottenviken och Norra Kvarken, samt i princip hela det svenska kustbandet inklusive västkusten blev islagda inom en vecka.

I väster kom isen redan innan nyår

Till sjöss stötte man dagarna innan nyår på pannkaksis och issörja hela vägen från Skagen till Öresund. Detta är rekordtidigt och har i varje fall inte inträffat sedan 1957, då SMHI påbörjade den dagliga iskartläggningen.

Redan under nyårsnatten tryckte dock hårda västvindar den nybildade isen på Skagerrak och Kattegatt in mot den svenska kusten, där besvärliga stampisvallar bildades i utsatta hamninlopp.

En ny kortare köldperiod i början av januari medförde ytterligare istillväxt i Öresund och södra Kattegatt. Därefter förde sydvästliga vindar in allt varmare luft över Sydsverige. Detta medförde att isläggningen i söder stannade av under en 2-3 veckorsperiod och tillfälligt övergick i isavsmältning.

Vänersborgsviken hamnade i skottgluggen

Isläggningen i Vänern var extremt tidig, upp till fyra veckor innan normaldatum. Detta berodde på att även Vänerns sydvästra del drabbades av ihållande stråk med täta snöbyar. Snösörjan frös snabbt ihop och svårforcerade stampisvallar bildades på sina håll i Vänersborgsviken.

I mitten av december började maskinsvaga fartyg på nordgående i Vänern att fastna, varför Scandica flyttades till Vänersborg i syfte att underlätta framkomligheten för de mindre fartygen. Trollhätte kanal och Göta Älv frös också snabbt och 10-20 cm tjocka isflak observerades flyta ned i Göteborgs hamn redan i slutet av november.

Dalbosjön blev helt islagd omkring den 30 december, medan Värmlandssjön dröjde till den 15 februari. 

Vissa skyddade vikar i Bohuslän började också få ett tunt istäcke i månadsskiftet november-december, men huvuddelen av västkustskärgårdarnas isläggning dröjde till efter luciadagen.

I norr bestod dock kylan och istillväxten fortsatte i normal takt. Men i slutet av januari blev det väderomslag även i här i samband med att ett högtryck etablerades över södra Sverige. Kraftiga västvindar pressade tillbaka iskanten och rensade upp rejält i Bottenhavets tunna istäcke under perioden 28 januari–3 februari. Isen på Bottenviken var vid tillfället uppemot 40 cm tjock och klarade sig bättre, men en kustråk öppnades ändå på svenska sidan långt upp mot Nygrån.

Iskanten avancerar söderut förbi Åland

I början av februari återtog kalluften kommandot i hela landet. Ett intensivt lågtryck passerade den 6-7 österut förbi Gotland och följdes av ett blockerande högtryck, vilket bestämde vädret under den kommande treveckorsperioden. Kombinationen med klart väder och svaga vindar medförde att kvicksilvret visade en stadigt fallande tendens. På många håll föll temperaturen nattetid till under -20 grader långt ut i kustbandet. Härmed satte istillväxten fart både i norr och i söder. Samtliga sträckor utom Skånes sydkust blev isbelagda under de påföljande 14 dagarna.

I mitten av månaden var Bottniska viken helt igenfrusen från Ålands Hav och norrut. Vid denna tidpunkt täcktes även Finska viken helt av cirka 30 cm sammanfrusen drivis.
Allt tjockare is bildades ute till sjöss i norra Östersjön i samband med att temperaturerna fortsatte att falla, blev hela Gotska sjön täckt av tunn is på bara ett par dygn, mellan den 21 och den 24 februari. Samtidigt bredde isen ut sig i västlig riktning från den baltiska sidan och nådde som mest nästan ända fram till Gotlands ostkust.

Maximal isutbredning

Den 25 februari inträffade denna säsongs maximala isutbredning, med drygt 300 000 kvm2 istäckt yta, vilket är den största på 24 år, dvs sedan rekordåret 1987.
Även istjockleken var imponerande. I den nordligaste delen av Bottenhavet och i Bottenviken noterades mellan 50 och 70 cm tjocka isflak.

Svårforcerat i norra Bottenhavet

De kraftiga sydliga vindar som följde den 27-28 februari bildade svårforcerade stampisvallar bland annat i Hanöbukten och i Stockholms södra ytterskärgårdar. Viss nordlig ispress förekom i detta skede mot Mariehamnsinloppet men det var långt från de isproblem man stötte på i början av mars förra året.

Ett mycket omfattande och långsträckt vallsystem bildades dessa dagar invid den svenska bottenhavskusten från Brämön upp till i höjd med Järnäsudde (se foto nedan). Det blåsiga vädret fortsatte med övervägande vind mellan sydväst och nordväst, vilket skapade kraftig ispress i den omkring halvmetertjocka isen, främst på den finska sidan i norra Bottenhavet och Bottenviken. Ispressen var så besvärlig att ett flertal fartyg destinerade till finska bottenvikshamnar blev stillaliggande i en sydlig position i väntan på avtagande vindar.

Först i mitten av mars kunde isbrytarassistanserna till de finska hamnarna komma igång. Även färjetrafiken mellan Umeå och Vasa kunde återupptas efterhand.
Längs den svenska kusten lättade isläget alltmer i den ihållande västliga vinden och det blev snabbt i stort sett isfritt i den breda råken från södra Bottenhavet och norrut förbi Ulvöarna.

Isvallar utanför inloppet till Örnsköldsvik
Resultatet av sydliga kulingvindar utanför inloppet till Örnsköldsvik . Grova isvallar spärrar effektivt vägen även för isbrytaren Tor Viking II.
Foto Torbjörn Grafström, SMHI Förstora Bild

Vårvindar i söder, fortsatt vinter i norr

Mild vårluft nådde Sydsverige i mitten av mars. I och med detta började issäsongen söder om Landsort att lida mot sitt slut med gradvis nedbrytning av skärgårdsisarna i den allt starkare solen.

Bottenhavet väster om linjen Härnösand – Raumo var i stort sett isfri till sjöss under mars månad, frånsett kortare perioder med nyisbildning. På den finska sidan var isförhållandena de motsatta. Här dominerade kompakt, sammanfrusen drivis 30-55 cm med mycket grova vallar.

Bottenvikens is var nära en meter på sina ställen i skärgården och upp mot 70 cm till sjöss, även här på många håll kraftigt vallad is.

Status quo i april

Utbredda dimmor täckte Bottniska viken under den första aprilveckan, därefter följde ett par korta perioder med nordvästliga kulingvindar men isläget påverkades inte nämvärt. Bandet med tät drivis längs den finska bottenhavskusten låg kvar men började bli alltmer poröst.

Råken på den svenska sidan av Bottenviken vidgades långsamt. På Valborgsmässoafton gick iskanten från Norströmsgrund till Kallans fyr. Öster härom fanns fortfarande upp till 70 cm kompakt is med talrika vallar.

Slut för i år

Ett högtryck etablerades i början av maj över norra Skandinavien och den slutliga isavsmältningen inleddes. Drivisen till sjöss luckrades upp alltmer i de tidvis friska nordostvindarna och inslaget av isbumlingar blev dag för dag alltmer påtagligt.

Enligt de satellitbilder som används vid den dagliga produktionen försvann de sista resterna av bottenhavsisen först den 20 maj. I Bottenviken dröjde det ännu några dagar innan man kunde lägga issäsongen 2010-2011 till handlingarna. Den avslutade iskartan publicerades den 22 maj.

Den maximala utbredningen på Västkusten inträffade redan på nyårsaftonen, vilket är rekordtidigt. För Östersjöns del nåddes den största isutbredningen, drygt 300.000 km2, den 25 februari 2011.