Så klimatanpassas Sverige – ny sammanställning

En ny sammanställning visar svenska myndigheters arbete med klimatanpassning och är en uppföljning av den stora Klimat- och sårbarhetsutredningen som blev klar för sex år sedan. Ny nationell höjdmodell, Göta älvutredningen och Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning är några viktiga exempel på anpassningsaktiviteter.

Det pågår ett stort arbete, såväl inom Sverige som internationellt, för att möta de utmaningar som ett förändrat klimat för med sig. Ett varmare och blötare klimat kan bland annat innebära mer översvämningar, smittspridning, värmeböljor och erosion - frågor som måste tas om hand i exempelvis samhällsplaneringen.

En ny sammanställning på webben visar vad svenska myndigheter har gjort och vad som fortfarande pågår eller återstår att göra inom klimatanpassningsområdet. Materialet är en uppföljning av arbetet efter Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007.

- Sammanställningen är en kunskapskälla som ger överblick av vad som görs och vilka resultat som kommit fram. Här kan intresserade ta del av samlade rapporter och annat underlag inom olika ämnesområden, säger Lena Lindström, marknadsansvarig klimat inom SMHI.

Regeringsuppdrag och myndighetsaktiviteter

Materialet omfattar dels regeringsuppdrag för myndigheter och dels övriga anpassningsaktiviteter på myndigheter. Rapporteringen som avser tiden fram till och med år 2012, är uppdelad på pågående och avslutade arbeten. Förutom Klimat- och sårbarhetsutredningen följs också en senare rapportering från 2010 upp.

Sammanställningen har gjorts av SMHI, inom ramen för myndighetssamverkan i Nationell plattform för arbete med naturolyckor.

- Klimat och sårbarhetsutredningen är en viktig nationell utgångspunkt för förebyggande och sårbarhetsreducerande arbete och därför är det angeläget att följa upp vilka uppdrag som regeringen lagt och vad de resulterat i, säger Åke Svensson, koordinator för Nationell plattform för arbete med naturolyckor vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

- Uppföljningen ger en lägesbild som är viktig, inte minst för att utveckla myndighetssamverkan.

Sammanställningen finns att ta del av på Klimatanpassningsportalen. På nya sidor går det också att läsa om roller och ansvar för klimatanpassningsarbetet samt vilka aktörer som är verksamma på området. Klimatanpassningsportalen är ett stöd för den som arbetar med att anpassa samhället till klimatförändringar, eller andra intresserade.

Exempel på anpassning

Exempel på viktiga nya verktyg för att klimatanpassa samhället är den nya nationella höjdmodellen som levererar topografiska data för hela Sverige. Höjdmodellen ger information för olika typer av planering, till exempel när det gäller översvämningar.

Göta älvutredningen innehåller bland annat en kartering av risker för skred och tillför kunskap om stabilitetsförhållanden längs älvdalen. I ett förändrat klimat förväntas vattenflödena öka genom Göta älv.

En konkret anpassningsåtgärd är bildandet av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, med uppgift att samla in och tillgängliggöra kunskap som tas fram regionalt, nationellt och internationellt om klimatanpassning.

Nationell plattform för arbete med naturolyckor

I Nationell plattform för arbete med naturolyckor samverkar myndigheter, länsstyrelser och Sveriges kommuner och landsting för att göra Sverige mindre sårbart för naturolyckor. Plattformen har totalt 19 medlemmar och består av ett myndighetsnätverk och en styrgrupp med generaldirektörer eller motsvarande.

Nätverket träffas 4-5 gånger per år och genomför gemensamma aktiviteter inom olika områden. Till grund för plattformen ligger ett FN-ramverk, Hyogo Framework for Action 2005-2015, där världens länder enats om att arbeta gemensamt för att förebygga naturkatastrofer och naturolyckor.