Så kan jordbruket möta ett förändrat klimat

I ett varmare klimat kan majsfälten breda ut sig i Sverige. I Skåne kanske det går att odla aprikos, mandel och kiwi om 30 år. Nu rustar jordbruket för att möta nya möjligheter men också ökade problem med skadeinsekter, växtsjukdomar och ogräs.

Vegetationsperioden brukar definieras som den del av året då dygnsmedeltemperaturen överstiger ett visst gränsvärde, oftast mellan tre och fem plusgrader. I Sverige är växtperioden som längst i sydvästra Skåne, kring sju månader, medan den i de nordligaste fjälltrakterna är mindre än fyra månader.

SMHIs data visar att den svenska växtperioden har blivit längre under de senaste 40 åren. I norra Sverige har vegetationsperiodens längd ökat med ungefär två veckor. Även i södra Sverige har periodens längd ökat, men inte lika mycket. Fram till nästa sekelskifte beräknas säsongen bli omkring tre månader längre i söder och en månad längre längst i norr.

Växtzonerna flyttar norrut

Högre temperaturer öppnar möjligheter för större skördar, men också för helt nya grödor. Sannolikt ökar odlingen av majs, frukt och grönsaker, liksom höstsådda spannmål. Vissa grödor kanske kan komma att skördas två gånger per år.

- Klimatförändringen gör att växtzonerna flyttas norrut med ungefär en mil om året. Det motsvarar en meter i timmen, säger Robert Paulsson på Jordbruksverkets klimatenhet.

En så kallad klimatmatchning visar att södra Sverige får samma klimat som Nederländerna har idag. Det ger bra förutsättningar för durumvete, kärnmajs, sojabönor och solros i det svenska jordbruket, enligt Jordbruksverkets studie. Andra tänkbara odlingar i Skåne är aprikos, persika, mandel, nektarin, valnöt, äkta kastanj och kiwi.

Skadeinsekter hotar

Men jordbruket måste också rusta sig för de risker som står för dörren. När det blir varmare kommer skadeinsekter, smittämnen och sjukdomar att bli vanligare och mer intensiva, samtidigt som ogräset gynnas. Det kan i sin tur medföra ökad användning av kemiska växtskyddsmedel, med negativ miljöpåverkan som följd.

- Redan kända växtskyddsproblem kommer att öka i omfattning men vi ställs också inför nya utmaningar. Vi behöver hantera riskerna samtidigt som vi tar hänsyn till miljöaspekter, säger Robert Paulsson.

Växtförädling en lösning

Ett av de viktigaste sätten att möta förändringarna är växtförädling, som tar fram robusta växtsorter särskilt anpassade till det svenska klimatet och våra ljusförhållanden. Det kan också handla om att få fram växter som är resistenta mot skadeinsekter.

Skadeinsekternas naturliga fiender blir allt viktigare i ett varmare klimat.

Att variera grödor, så kallad växtföljd, på ett mer genomtänkt sätt är en annan lösning för att minska skadeinsekter. I framtiden behövs också än mer de naturliga fienderna till skadegörarna. Kanske nyckelpigan blir ett allt vanligare vapen mot bladlöss? En organiserad bevakning och varning vid skadeangrepp, vid sidan av forskning och rådgivning är andra viktiga delar.

- Klimatet har stor inverkan på jordbruket. Men vilka grödor som lantbrukarna väljer att satsa på beror naturligtvis också på andra faktorer, som vad marknaden efterfrågar och politiska beslut, avslutar Robert Paulsson.

På Klimatanpassningsportalen, som drivs av Kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, går det att läsa mer om växtsäsongen och hur jordbruket påverkas av klimatförändringen.