Så kan husen räddas i ett fuktigare klimat

Mängden vattenånga i luften har ökat under de senaste sextio åren, visar en ny SMHI-rapport, och en fortsatt ökning kan väntas i framtiden. Det drabbar bland annat slott, hembygdsgårdar och kyrkor med allt mer mögelangrepp. Därför tittar forskare nu på lösningar för att bevara det svenska kulturarvet.

Under sommaren är mängden vattenånga i luften i genomsnitt tre till fyra gånger högre än på vintern. Ju varmare det är, desto mer vattenånga kan förekomma. Den så kallade absoluta fuktigheten är i genomsnitt högst i södra Sverige. Fuktigheten avtar norrut och med avståndet från kusten. Variationerna under dygnet är i genomsnitt små.

En ny SMHI-rapport ger en allmän beskrivning av vad luftfuktighet är. Den förklarar hur och varför luftfuktigheten varierar. Här visas att den absoluta luftfuktigheten har ökat generellt under den senaste sextioårsperioden.

Mängden vattenånga har ökat

- Vi har analyserat mätningar vid tio mätstationer från norr till söder i landet och ser att den absoluta luftfuktigheten ökat. Det beror framförallt på att klimatet blivit varmare, säger Lennart Wern, klimatexpert SMHI.

Rapporten belyser också den så kallade relativa luftfuktigheten, mängden vattenånga i luften vid en viss temperatur i förhållande till den maximala mängden vattenånga vid samma temperatur. Den relativa luftfuktigheten som vanligen uttrycks i procent, har inte ökat under den studerade perioden.

Trenden med ökad absolut luftfuktighet ser ut att fortsätta i framtiden i ett varmare klimat. En större mängd vattenånga förstärker dessutom växthuseffekten ytterligare och det finns risk för att nederbörden kan bli mer intensiv.

Mögel drabbar äldre byggnader

Vitt slott i grönska
Många kulturbyggnader hotas av fukt- och mögel. Skokloster är en av de platser där forskare provar olika metoder för att klimatanpassa.
Foto Tor Broström

Inom kulturminnesvården pågår nu ett omfattande arbete för att möta de problem som klimatet medför, framförallt med fukt- och mögelskador på äldre byggnader. Kyrkor, slott och hembygdsgårdar som saknar värme- eller ventilationssystem är mest utsatta.

- Vi har redan nu mer problem med mögel i kyrkobyggnader i södra landet. Det kan bero på högre luftfuktighet och också att kyrkorna värms upp i mindre utsträckning. Det säger Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet Campus Gotland.

I norra Sverige hotas kulturbyggnader allt mer av insektsangrepp, när ett varmare klimat öppnar upp för nya arter. Ett exempel är de vackra Hälsingegårdarna som kan drabbas av husbock.

Testar lösningar för klimatanpassning

Inom ett europeiskt projekt, Climate for Culture, utvärderas nu metoder för att möta fuktproblemen. Bland annat görs datorsimuleringar för att bättre förstå vad som händer inne i byggnaderna.

Olika praktiska lösningar provas också, till exempel konstant grundvärme och avfuktning. Smart ventilation som automatiskt startar fläktar när utomhusluften är torrare än inomhus är också ett alternativ. Men grunden är att se över byggnader så att de fungerar så bra som möjligt utan läckage och med god dränering.

- Olika hus kan ha varierande lösningar, man får göra en bedömning i varje enskilt fall, säger Tor Broström.

Senare i år kommer projektet att presentera sina resultat i en rapport.

Arbete har också gjorts för att mäta energiåtgången vid olika insatser. Att använda solpaneler som energikälla har testats.

- Att åtgärda fukt- och mögelproblemen kostar pengar. Men det är bättre att arbeta förebyggande, det är alltid billigare än att i efterhand åtgärda skador, avslutar Tor Broström.