Risken för halka har ökat i Norrland

När termometern skiftar kring nollgradersstrecket ökar risken för halka på vägarna. Ny statistik visar att denna typ av temperaturväxling blivit vanligare, främst längs Norrlandskusten och i delar av södra Norrland, under de senaste femtio årens vintrar.

För att ange hur ofta det är dagar med tillfrysning eller upptining används måttet ”nollgenomgångar”. Ju fler dagar med nollgenomgångar, desto mer risk för halka på vägarna.

Helt ny statistik från SMHI visar att nollgenomgångar är vanligast i södra landet under vintertid, med upp mot 40 dagar i genomsnitt. Tillfällena med den här typen av temperaturväxling har ökat , främst i delar av södra Norrland och längs Norrlandskusten. I övriga landet visar statistiken inga tydliga förändringar.

- Dessa förändringar beror på att det blivit varmare, säger Lennart Wern, klimatexpert. Många områden som tidigare haft stabilt kallt vinterväder har fått mildare klimat, där temperaturen oftare kryper upp runt nollan.

Ökad halkrisk i norr i framtiden

Framtidsscenarierna med fortsatt uppvärmning pekar på att nollgenomgångarna minskar överlag. Fram till nästa sekelskifte kommer temperaturen ofta att ligga tillräckligt mycket över nollgradersstrecket. Det är särskilt under vår och höst som växlingarna kring nollan blir färre. Men vi kan också vänta oss en liknande utveckling under vintern i södra Sverige.

För norra Sverige kan däremot fler nollgenomgångar förväntas under vintertid.

- Antal dagar med nollgenomgångar i mellersta och norra landet ser ut att fortsätta öka markant under vintern. En del scenarier ger ökningar med mer än 30%. Problemen för vinterväghållare kan också komma att förvärras i kombination med ökad nederbörd, säger Erik Kjellström, klimatforskare.

Mer salt med fler nollgenomgångar

Fler tillfällen med halka innebär också risk för att större mängder salt sprids på vägarna.

- Väghållare bevakar hela tiden utvecklingen för vägytetemperatur och luftfuktighet, för att kunna salta i förebyggande syfte. Fler tillfällen med halkrisk innebär naturligtvis att det används mer salt, säger Anita Ihs, forskningschef på VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut.

Så har nollgenomgångarna förändrats

Kartan visar förändring av nollgenomgångar vid olika mätstationer under vintrarna (december till februari) 1991- 2012 jämfört med 1962-1990.

De röda punkterna representerar ökning av nollgenomgångar, och de mörkblå minskning. Orange och ljusblå visar förändringar som inte är statistiskt säkerställda, för ökning respektive minskning.

Den nya analysen om nollgenomgångar under de senaste femtio åren har arbetats fram genom Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, som byggs upp vid SMHI. Analysen kommer att finnas tillgänglig på webben.

Nollgenomgångar har också stor betydelse för vägnät och broar. Temperaturväxlingen påverkar även växtlighet, framförallt på våren.