Rekordlång period utan stormar

I väderrapporterna har det talats mycket om högtryck och kyla den senaste tiden. Men det var länge sedan vi hörde en stormvarning i sjörapporten. Faktum är att vi nu har haft en rekordlång stormfri period.

Vänern
Lugnt väder med bara krusade vattenytor har inte varit någon ovanlig syn det senaste året. På bilden är det Vänern som ligger i ro.
Foto Sten Bergström Förstora Bild

Den 12 mars 2012 blåste storm WNW 26 m/s vid Bjuröklubb. Sedan dess har det inte varit någon storm i svenska kustfarvatten. Det innebär att när vi passerat den 12 april kommit upp i 396 stormfria dygn. Det är nytt rekord!

Det gamla rekordet var 395 stormfria dygn mellan den 25 november 2008 och 24 december 2009. En annan lång stormfri period detta sekel var mellan den 5 mars 2000 och 16 februari 2001.

Det har även funnits stormiga perioder det här århundradet

Vädret kan ibland tyckas samla ihop sig i längre perioder med antingen lugna eller stormiga förhållanden.

Från november 2011 till januari 2012 berördes Sverige av flera kraftiga stormar. Stormen Dagmar som drabbade framför allt mellersta Sverige på annandag jul 2011 får nog anses som den värsta av dessa.

Går vi lite längre tillbaka i tiden hittar vi två namngivna stormar som var mycket svåra i Götaland. Det rör sig om Per den 14 januari 2007 och den ökända Gudrun den 8-9 januari 2005.

Gudruns skadeverkningar i Nävsjökulla
Trots intensivt uppröjningsarbete efter Gudrun, så vittnade de småländska skogarna mycket länge om vad som hänt. Sådana syner har vi varit besparade det senaste året.
Foto Hans Alexandersson Förstora Bild

I fjällen har det inte varit stormfritt

I fjällen har det inte varit stormfritt det senaste året. Exempelvis den första veckan i mars i år blåste storm på flera stationer i de södra Norrlandsfjällen. Den 15 december förra året uppmättes 32 m/s på Blåhammaren, snudd på orkan.

Men några riktigt extrema vindar har inte heller fjällvärlden upplevt det senaste året.

windy skiing 1
I fjällen har det varit ett antal stormtillfällen även denna vinter.
Foto Thomas Carlund Förstora Bild

Hur långt tillbaka har vi vindstatistik?

De tidigaste väderobservationerna innehöll inga uppgifter om vindhastigheten uttryckt i meter per sekund. I stället uppskattades vindstyrkan i olika klasser beroende på vindens verkningar, och i vissa fall med hjälp av olika typer av instrument. Med hjälp av dessa observationer och rapportering av stormskador med mera, så har vi översikt över åtminstone de allra våldsammaste stormarna minst 150 år tillbaka i tiden.

I början av 1900-talet började Meteorologiska Centralanstalten publicera observationer av vindhastigheten uttryckt i meter per sekund. Men de vindmätare som användes gav i många fall grova överskattningar av vindhastigheten. De har därför inte använts i rekordtabeller och liknande.

Med tiden förbättrades vindmätarna och observationer från och med 1951 har använts vid officiell rekordstatistik. Valet av år 1951 som startpunkt är i viss mån godtyckligt, för många år därefter innehöll observationerna ofta en viss överskattning av vindhastigheten.

Det var först i samband med den stora automatiseringen av stationsnätet i mitten av 1990-talet som vi fick vindmätningar av nutida typ.