Ovanligt tunt ozonskikt

Med början under fredagen (25 mars) minskade ozonskiktets tjocklek över Sverige. Det skedde i samband med att årets mycket långlivade polära virvel drog ner över Norden.

Tjockleken var på måndagen 28 mars strax under 300 DU vilket är cirka 100 DU under den tjocklek som normalt råder vid denna tid på året. Det förtunnade ozonskiktet över landet varade mars månad ut.

I början av april flyttades det uttunnade området österut och har därefter mestadels befunnit sig över norra Ryssland.

Inom den polära virveln är förutsättningarna för kraftig nedbrytning av det stratosfäriska ozonet stor. Speciellt på de höjder i stratosfären där temperaturen är så låg (under -78C) att det bildas polarstratosfäriska moln (PSC).

Tidigare hade totalozonet som lägst varit 250 till 275 DU inom virveln. Värden som uppmätts bland annat på Grönland i mitten av mars. Vid våra mätstationer Vindeln och Norrköping har vi noterat värden som lägst kring 260 DU. Alltså lika låga värden.

Instrument ombord på satelliter ger en mer övergripande bild av läget.

Stratosfären

Atmosfärens ozon befinner sig framförallt i stratosfären dvs över cirka 10 km höjd med en maximal koncentration kring 20 km. Den polära virveln är ett meteorologiskt fenomen i stratosfären och den uppkommer under vintern.

Över Antarktis är den en förutsättning för att det antarktiska ozonhålet ska bildas. Över Arktis bildas också en virvel varje vinter, men den brukar inte finnas kvar framme i mars.

Inom den polära virveln faller temperaturen och vid tillräckligt låga temperaturer bildas polarstratosfäriska moln. På ytan av dessa molnpartiklar kan ozonet brytas ner snabbt. Men för att en kraftig ozonnedbrytning ska kunna äga rum krävs solstrålning och den är för svag under januari och februari i Arktis.

När den polära virveln finns kvar från slutet av mars och framåt så är förutsättningarna för denna typ av snabb och kraftig en ozonnedbrytning stor.

Var befinner sig den polära virveln just nu?

Våra danska kollegor (DMI) utför beräkningar över hur den polära virveln kan utvecklas de kommande dygnen se.

Animering över den polära virvelns utveckling från DMI

Mindre ozon på 20 km höjd

Våra finska kollegor har skickat upp ballonger med instrument för att mäta hur ozonet fördelar sig med höjden. I figuren nedan framgår hur mängden ozon normalt är vid denna tid på året (blå kurva) och hur ozonet fördelade sig den 27 mars (svart kurva).

Mätningen är gjord av Finska Meteorologiska Institutet (FMI) vid Sodankylä meteorologiska observatorium i norra Finland.

Ozonsondering Sodankylä
Ozonsondering Sodankylä 2011-03-27 (svart) samt normal ozonfördelning under mars (blå).
Foto FMI Förstora Bild

Ozonet har framförallt minskat på höjder kring 20 km, vilket är de nivåer som de polarstratosfäriska molnen befinner sig på.

UV-strålning

I och med att vi vid månadsskiftet hade ett tunt ozonskikt och att solhöjden då är relativt sett hög blev UV-strålningen hög för årstiden. Vid soligt väder kom UV-index över 2 i norra Sverige i samband med snötäckt mark och strax över 3 i södra.

Kanske inte så dramatiska värden i jämförelse med vad som är normalt under sommaren 5-8. Men är man ute flera timmar vid soligt väder kan det ändå orsaka solbränna på en blek vinterhud.

UV-index idag

UV-index imorgon

Normalt i Sverige är ozonskiktstjockleken i slutet av mars och början av april kring 400 DU (350-450 DU). Nu observerades värden under 300 DU och som lägst kring 260 DU.

Nuvarande minimirekord från Norrköping är 194 DU från 23 feb 2001 och från Vindeln 201 DU 1 nov 2002. Mars minimirekord är 235 DU från Norrköping 4 mars 1996 och 253 DU i Vindeln 4 mars 1996.

Just 1996 var ett år vars totalozon i slutet av mars påminner om årets utveckling.

SMHIs aktuella och historiska ozonmätningar

comments powered by Disqus