Om IPCC och klimatkunskapen

”IPCC gör en stor samhällsinsats till stöd för klimatarbetet. Kunskapsläget från den internationella forskningen står sig mycket väl.” FNs klimatpanel kommenteras här av SMHI.

FNs klimatpanel, IPCC, har debatterats flitigt under de senaste månaderna. Upphovet har varit enstaka fel – och påstådda sådana – i IPCCs rapport från 2007. Även sättet på vilket panelen har reagerat på händelserna har väckt frågor.

Att enstaka fel förekommer hindrar inte att kunskapsläget från den internationella forskningen står sig mycket väl. Befintlig kunskap har i huvudsak bekräftats av forskningen sedan den senaste rapporten, i takt med att nya mätningar tillkommit och modeller och analysmetoder förbättrats.


Människans effekt på klimatet

Kunskap om tidigare klimatvariationer och förändringar visar att klimatet är ett komplext och känsligt system. Det finns naturliga variationer som omväxlande gett upphov till istider och värmeperioder under jordens långa utveckling. Människans aktivitet under det senaste århundradet har dock inverkat på de flesta av jordens naturliga system.

Atmosfärens sammansättning påverkas av utsläpp av växthusgaser. Att detta i sin tur har effekter på klimatet är grundläggande fysik. I enlighet med teori visar mätningar och modellering att den långsiktiga temperaturhöjningen under det senaste seklet är nära kopplat till ökningen av växthusgaser i atmosfären. Sammantaget ger forskningen en konsistent bild av människans effekt på klimatet.

Detaljer kan inte underkänna all klimatforskning

Det är viktigt med öppen dialog. Den aktuella debatten har dock utvecklats på ett sätt som skapar förvirring. Det är olyckligt om vi låter diskussioner om detaljer dölja huvudfrågan. Informationen om Himalayas glaciärer borde inte ha varit med i rapporten, men kan ses i ljuset av att klimatpanelens senaste rapport omfattar över 2500 sidor text, underbyggda med 10 000-tals uppgifter. Enstaka felaktigheter i IPCC rapporter räcker inte till för att underkänna all klimatforskning eller klimatpanelen som sådan. De måste sättas in i sitt rätta sammanhang.

Den process som klimatpanelen har kring rapporterna gör det möjligt att spåra grunden till eventuellt felaktiga uppgifter. Det har också gjorts i de i debatten uppmärksammade fallen. Ett exempel är en felaktig uppgift som handlar om hur stor del av Nederländerna som ligger under havsytans nivå. Den har spårats tillbaka till den holländska miljöbyrån.

För övrigt visar det sig att mycket av debatten är på villospår kring uppgifterna. Det gäller exempelvis det mesta som sagts i debatten om uppgifter om jordbruket i Afrika, Amazonas och kostnader förknippade med naturolyckor.

Klimatpanelens uppgift

Klimatpanelens uppgift är formulerad på följande sätt:
"IPCC reviews and assesses the most recent scientific, technical and socio-economic information produced worldwide relevant to the understanding of climate change."

Klimatpanelen är ett mellanstatligt FN-organ, som funnits sedan 1988. Dess medlemmar är 194 av världens länder. Medarbetare vid SMHI har deltagit i panelens arbete, och vi har därigenom fått god inblick i dess syfte och procedurer. IPCC bedriver inte forskning och tillhandahåller inte forskningsmedel. Forskare är inte medlemmar vid panelen, men bidrar till framtagandet av panelens rapporter.

Ännu ett missförstånd i dagens debatt bör rättas till. Enligt IPCCs arbetsordning kan relevant så kallad grå litteratur, som till exempel rapporter från internationella expertorganisationer mycket väl ingå i underlaget. Detta sker också, fast i mycket liten omfattning jämfört med andelen förhandsgranskade vetenskapliga artiklar, men grå litteratur bör givetvis alltid granskas extra noga.


IPCC gör en stor samhällsinsats

IPCC gör en stor samhällsinsats genom kunskapssynteser till stöd för klimatarbetet. Klimatpanelen har sammantaget också lyckats mycket väl med sitt uppdrag. Lärdomar kan också dras från den senaste tidens diskussioner och klimatpanelen arbetar nu med detta.

Panelens huvudsakliga och viktigaste uppgift bör även fortsättningsvis vara att ta fram trovärdiga och välgrundade kunskapssynteser. En levande och relevant dialog om klimatfrågan och klimatforskningen är samtidigt viktig.


Markku Rummukainen, Prof, koordinator i klimatfrågan på SMHI
Joakim Langner, Doc, forskningschef, SMHI
Sten Bergström, Prof, fd forskningschef, SMHI
Colin Jones, Prof, chef Rossby Centre, SMHI
Lena Häll Eriksson, Generaldirektör, SMHI