Nytt beräkningsverktyg för Göta älvdalen

Klimatmodeller pekar på att det blir mer vatten i Vänern och Göta älvdalen i framtiden. Detta kan öka risken för översvämning och jordskred. I samverkan med Statens geotekniska institut, SGI, utvecklar SMHI nu ett beräkningsverktyg som ska ge bättre beslutsunderlag för att styra vattenflödet i Göta älv.

Göta älv börjar sitt lopp i Vänern och mynnar ut i havet genom centrala Göteborg.
Foto Sten Bergström, SMHI

Enligt internationell klimatforskning kommer mängden nederbörd att öka i framtiden, särskilt i västra Sverige. Detta innebär att Vänerns vattennivå kommer att stiga och att mer vatten kommer att behöva ledas ut i havet via Göta älv.

Samtidigt visar klimatforskningen att havsnivån kan komma att öka med upp till en meter inom 100 år. Utan åtgärder innebär det att Göta älvdalen kan drabbas av översvämningar ända upp till Lilla Edet.

Ökade vattenmängder, med ökad risk för översvämning och erosion som följd, blir särskilt allvarligt eftersom det runt Vänern och längs med Göta älv finns vattenkraft, sjöfart, vattenförsörjning, jordbruk samt ett högt exploateringstryck i form av strandnära bebyggelse.

– Detta är den mest komplexa frågan i Sverige vid ett förändrat klimat, säger Sten Bergström, klimatexpert SMHI. Redan idag är Göta älvdalen en av de mest känsliga dalgångarna i Sverige gällande erosion, översvämningar och skred.

Beräknar och visualiserar

Nu har SMHI i samverkan med SGI tagit fram ett nytt beräkningsverktyg som visar vattennivåer och vattenhastigheter för hela Göta älv-sträckan.

– Utöver vattenflödet från Vänern inkluderas även tillflödet från åar längs med sträckan. Framtidens klimatscenario finns också med som en parameter, berättar Sture Lindahl, SMHI, som varit projektledare för framtagningen av beräkningsverktyget.

Inom kort kommer verktyget enligt planerna även att beräkna och visualisera erosion, som ger underlag för bedömning av skredrisk. Beräkningarna presenteras två- eller tre-dimensionellt och kommer att visa om, och i så fall var, erosion kan medföra risk för att marken undermineras om man tappar ut mer vatten från Vänern.

– Idag bedömer man att avtappningsförmågan från Vänern skulle kunna behöva öka med ytterligare 50 procent. Är det i så fall möjligt? Det blir en viktig uppgift att besvara den frågan framöver, säger Sten.

– Det här verktyget ska användas för att bedöma vilka effekter en ökad tappning kan ha på hela vattendraget, förklarar Sture. På så vis kan man på ett säkrare sätt styra när och hur mycket vatten som kan släppas ut från Vänern utan att orsaka översvämning, erosion eller skred i Göta älvområdet.

Beräkningsverktyget utvecklas som en del av SGI:s regeringsuppdrag att klarlägga stabilitetsförhållanden i Göta älvdalen med hänsyn tagen till klimatförändringar.