Ny prognosmodell för Vänern förbättrar framförhållningen

På uppdrag av Vattenfall har SMHI utvecklat en ny prognosmodell för tillrinningen till Vänern. Genom att förutspå höga vattennivåer flera veckor i förväg kan Vattenfall börja tappa vatten i förebyggande syfte. Den nya prognosmodellen planeras att tas i drift under mars. Detta kommer inte att eliminera risken för stora översvämningar, men förhoppningsvis ska översvämningarna kunna begränsas.

Prognosmodellen som SMHI har utvecklat bygger på att ett stort antal meteorologiska prognoser (ensambleprognoser) vägs samman och omarbetas till hydrologiska prognoser. Lite förenklat kan man säga att nederbörd och snösmältning ?översätts? till flöden i vattendragen.- För att kunna reglera vattennivån på detta sätt krävs detaljerade hydrologiska prognoser för Vänerns tillrinningsområden. Vi har därför förfinat den geografiska ytindelningen i nittiosex delområden runt Vänern, säger Barbro Johansson, hydrolog på SMHI.

Skoghall, Vänern.
Skoghall, Vänern. Beskrivning: Mellan Stora Enso Paperboard och Akzo Base Chemicals mynnar Klarälvens ådra i Skoghall ut i Vänern. Till vänster ligger Skoghalls centrum.
Foto Öyvind Lund

Kräver framförhållning

Eftersom Vänern är ett stort vattenmagasin krävs mycket stor framförhållning. Därför levererar SMHI 8-veckorsprognoser, som uppdateras dagligen. Dessa kan antingen hämtas på en FTP-server, eller läsas på en webbaserad presentation som behöriga kan logga in på. - Tanken är att även länsstyrelser och räddningstjänster ska kunna ta del av den webbaserade presentationen, säger Barbro Johansson.

Tidigare tappning ska sänka Vänerns medelvattenstånd

Efter översvämningarna 2000 och 2006 gav regeringen Länsstyrelsen i Västra Götalands län i uppdrag att förhandla med Vattenfall AB om en ändrad strategi för tappning för att sänka de högsta vattenstånden i Vänern. Till arbetet med att ta fram en ny tappningsstrategi knöts även Sjöfartsverket och SMHI. Även klimat- och sårbarhetsutredningen har betonat den ökade översvämningsrisken vid de stora sjöarna i samband med ett förändrat klimat. Parterna kom våren 2008 överens om en strategi som kommer att sänka Vänerns medelvattenstånd med uppskattningsvis 15 centimeter. Jämfört med tidigare högvattennivåer kan sänkningen dock bli upp till 40 centimeter.

Åttaveckorsprognos

Överenskommelsen bygger på att tappningen från Vänern styrs av en tappningsställare där tappningsvolymen bestäms av Vänerns vattenstånd och en 8-veckors prognos för tillrinningen till Vänern. Den nya tappningen började 1 oktober. För Vattenfall innebär det sänkt fallhöjd och mindre kraftutvinning. - I sådana här situationer måste olika intressen samarbeta. Nyttan med att minimera skadorna överväger kraftförlusten, säger Lars Joelsson, chef för produktionsledningen på Vattenfall.

Frivillig överenskommelse

Det är en frivillig överenskommelse Vattenfall har gjort med länsstyrelsen som innebär att vattendomen inte behöver ändras. Vänern håller sig inom samma tillåtna nivåer som tidigare, men när prognoserna indikerar ökad tillrinning börjar Vattenfall att tappa en större mängd vatten, innan nivån har stigit. - Vi kan dock inte tappa ur Vänern hur snabbt som helst, för nedströms måste Göta älv kunna ta emot det som kommer, säger Lars Joelsson.

Högre översvämningsrisk

Säkerhetsdirektör Lennart Olofsson på Länsstyrelsen i Västra Götaland är mycket positiv till att parterna kom fram till en överenskommelse, utan att behöva ändra vattendomen. Samtidigt betonar han att den nya tappningsstrategin syftar till att begränsa de nuvarande översvämningsriskerna. - Framtida klimatförändringar medför högre översvämningsrisk och för det krävs mer långtgående åtgärder. Men vi har fått rådrum för att planera dessa nu, säger Lennart Olofsson.

Tunnelförslag

Bland de storskaliga förslag klimat- och sårbarhetsutredningen studerade finns dels en tunnel från Vänern till havet, och dels en större fåra i Göta älv. Båda dessa förslag skulle kunna öka utloppets kapacitet från dagens cirka 1 000 kubikmeter per sekund till 1 400, men redan idag kan tillrinningen vid extrema toppar bli upp till 3 000 kubikmeter per sekund. Naturvårdsverket har gett länsstyrelserna vid Vänern i uppdrag att följa upp eventuella miljöeffekter av det sänkta medelvattenståndet.