Världsmeteorologiorganisationen (WMO) bestämde redan på 1930-talet att en normalperiod ska sträcka sig över en 30 års-period. 2020 års värden, som är de sista för att normalperioden 1991–2020 ska kunna räknas ut, har under året samlats in och behandlats löpande.
Nya beräkningar ger en bättre beskrivning av klimatet
– Det första vi räknar ut är nya normalvärden för temperatur och nederbörd. Därefter fortsätter vi med strålning, lufttryck, luftfuktighet, snödjup, solskenstid med flera. Vi kommer även att visa hur den nya normalperioden förhåller sig till den tidigare normalperioden 1961–1990, säger Erik Engström, klimatolog på SMHI.
Normalperioder som räknas fram nu ger en bättre beskrivning av klimatet än de tidigare beräkningarna, i och med att det finns fler tillgängliga observationer genom digitalisering. Preliminära resultat presenteras i början av 2021, för att sedan fastställas under våren.
När ska vilken normalperiod användas?
– För att studera det nuvarande klimatet ska, enligt WMO, den senaste normalperioden användas, alltså 1991–2020. Det betyder att SMHI använder normalperioden 1991–2020 för att till exempel säga om den senaste sommaren var särskilt sval eller varm. Om man däremot studerar klimatförändringen och dess långsiktiga utveckling, har WMO bestämt att det är normalperioden för 1961–1990, som de har definierat som referensnormalperiod, som ska användas, säger Erik Engström.
Det är alltså perioden 1961–1990 som SMHI även i fortsättningen kommer att ha som huvudsaklig referensperiod när vi studerar hur klimatet förändras. Detta för att det ska gå att jämföra med tidigare analyser och kunskap som baseras på perioden 1961–1990.
Perioden 1961–1990 räknas om
I samband med att normalvärdena för den nya normalperioden har räknats ut, har SMHI även räknat om normalvärdena för den tidigare referensnormalperioden 1961–1990.
Detta har gjorts eftersom det nu finns ett bättre dataunderlag än tidigare. Det sker kontinuerligt en digitalisering av historiska observationsdata som tidigare bara funnits i pappersjournaler i SMHIs arkiv och när dessa data blir digitaliserade går de att använda i analyser. De omräknade värdena ger därmed en bättre beskrivning av klimatet under perioden 1961–1990.
– De normalvärden vi nu beräknar för perioden 1961–1990 kommer för vissa stationer skilja sig något åt jämfört med de som tidigare beräknats av våra föregångare. Orsaken är att vi har en ny metod att beräkna normalvärdena, mer observationsdata från 60-talet har digitaliserats och data har kvalitetskontrollerats, säger Lennart Wern, klimatolog på SMHI.
Ny 30-årsperiod var tionde år
WMO rekommenderar numera att man bör beräkna en ny normalperiod, som sträcker sig över 30 år, vart tionde år. Detta kommer SMHI att följa och normalperioden 2001–2030 räknas därmed ut år 2031.
Under 2021 kommer SMHI även att beräkna normalvärden för de mellanliggande 30-årsperioderna 1971–2000 och 1981–2010.
Till nytta för samhällsplaneringen
Den senaste normalperioden kan användas i samhället för planering av bebyggelse och infrastruktur.
– Men då är det viktigt att även ta hänsyn till framtida klimatförändringar. Det framtida klimatet kan dock inte normalvärdena säga något om, säger Erik Engström.
Just nu arbetar SMHIs klimatologer för fullt för att de preliminära värdena ska bli klara till årsskiftet. Då kommer även all info om normalperioder finnas samlade på en och samma sida på smhi.se.
Den aktuella normalperioden för SMHI Graddagar, SMHI Energi-Index och SMHI Kyl-Index är fortsatt 1981–2010. Ny normalperiod för dessa produkter, som bland annat används till energideklarationer för byggnader och för att följa upp och analysera energianvändning, införs vid årsskiftet 2021/2022. Därefter följer de SMHIs officiella normalperiod 1991–2020.