Nu visar vi vägen mot ett förnyat varningssystem

I april 2021 införs ett förnyat system för vädervarningar. Varningarna blir konsekvensbaserade och därmed mer relevanta och användbara för samhället. Samverkan mellan SMHI och andra samhällsaktörer är en röd tråd i det förnyade varningssystemet.  I dagarna får länsstyrelser och andra organisationer i det svenska krisberedskapssystemet därför en vägledning som ska hjälpa dem att så smått börja förbereda sig.

Bild från SMHIs prognoscentral
Vid SMHIs prognos- och varningstjänst arbetar meteorologer, hydrologer och oceanografer dygnet runt, året om. En viktig roll är att varna för besvärligt väder när det kan få konsekvenser för samhälle och enskilda. I det förnyade varningssystemet är samverkan mellan SMHI och andra samhällsaktörer en röd tråd.

I det förnyade varningssystemet är varningarna regionalt anpassade.

– En vädersituation leder nödvändigtvis inte till samma varningar över hela landet, eftersom både vädret och påverkan på samhället varierar, förklarar Fredrik Linde, chef för SMHIs prognos- och varningstjänst.

Bättre möjligheter att förbereda

Fredrik Linde
Fredrik Linde

– Syftet med våra vädervarningar är att samhället – alltifrån regioner, länsstyrelser och kommuner till näringsliv och enskilda – ska kunna bygga en bättre krisberedskap. Genom utökade förutsättningar till förberedelser ska de störningar som kan drabba samhället i samband med till exempel ett rejält snöfall kunna hanteras bättre, fortsätter Fredrik Linde.

Vägledning för samverkan

I det förnyade systemet formar SMHI varningarna i samverkan och i samråd med länsstyrelserna. Det är grundprincipen och så det ofta kommer att gå till. Men blir det bråttom, eller om varningen till exempel styrs av internationella tröskelvärden, kan SMHI publicera varningen utan samråd.

Camilla Palmér
Camilla Palmér

– Det kommer att behövas nya checklistor och rutiner hos länsstyrelserna och övriga aktörer som berörs operativt av vädervarningar och därför är vägledningen som vi nu distribuerar ett viktigt underlag. Länsstyrelserna har en nyckelroll i det nya arbetssättet och har även en viktig roll under införandet. Samtidigt vet vi att länsstyrelserna liksom många andra offentliga aktörer just nu har fullt upp med att hantera covid-19-situationen, så vi är tydliga med att det verkliga förändringsarbetet kan vänta till i höst, säger Camilla Palmér, huvudprojektledare för införandeprojektet för konsekvensbaserade vädervarningar.

Uppdaterade vädervarningar i SMHIs app och på smhi.se

Parallellt med att informera, utbilda och öva tillsammans med samhällsaktörer pågår planeringen för att informera allmänheten om det förnyade varningssystemet.

– De breda kommunikationsinsatserna ligger först i slutet av 2020 och början av 2021, säger Camilla Palmér.

I informationen till allmänheten kommer vi bland annat att berätta om hur SMHIs varningar är uppdaterade och anpassade till det nya varningssystemet och hur de kommer att presenteras i SMHIs väder-app och på smhi.se. Utvecklingsarbetet är i full gång.

Josef Runbäck
Josef Runbäck

– En viktig skillnad jämfört med nu är att vi lämnar varningsklass 1, 2 och 3 och går över till gul, orange och röd varning. Dessutom kommer det inte att vara fördefinierade varningsdistrikt på varningskartan på smhi.se, istället markerar vakthavande det specifika område som berörs i kartan. Allt för att ge mer detaljerad varningsinformation, berättar Josef Runbäck, ansvarig för SMHIs meteorologiska produkter.

Utbildning och övning

Innan det är dags att gå över till det förnyade varningssystemet behövs både utbildning och övning. SMHI kommer att genomföra utbildningar med nationellt perspektiv för MSB och länsstyrelserna, samt internt på SMHI. Från sommaren 2020 kommer det att finnas utbildnings- och informationsmaterial framtaget för att flera aktörer ska kunna utbilda inom sina egna ansvarsområden. I början av 2021 ska nationella samverkansövningar genomföras runt om i landet.

– Vägledningen som vi skickar ut nu kommer att hjälpa våra samverkansorganisationer, men självklart kommer det att vara nödvändigt att öva praktiskt på konkreta varningssituationer och att utbilda berörda personer på olika nivåer, menar Camilla Palmér.

Utbildningar kommer att ske både genom fysiska träffar och genom webblösningar.