Mycket nederbördsrikt väderår 2012

Det är knappast förvånande att 2012 visar sig bli ett av de nederbördsrikaste åren som vi noterat i Sverige. Ända sedan i april har det varit en nästan ändlös rad av regnområden som passerat landet, eller nu i december snöfallsområden. Riksmedelvärdet ser ut att stanna kring 790 mm, vilket innebär att 2012 kommer på tredje plats bland de nederbördsrikaste åren efter år 2000 och 1998.Årsmedeltemperaturen i Sverige hamnar omkring 0,5° över normalvärdet för perioden 1961-90. Men det blir ändå det här seklets hittills näst kallaste år.

Regnrekord i bland annat Västerås, Linköping och Piteå

För flera stationer med drygt 150-åriga mätserier är 2012 det hittills nederbördsrikaste år som noterats. Bland annat är det den mycket regniga junimånaden som har bidragit till den höga årsnederbörden. När det återstår fem dygn av året har vi följande preliminära årssummor:

  • Linköping 753 mm (tidigare rekord 734 mm år 2010)
  • Västerås 804 mm (tidigare rekord 724 mm år 2006)
  • Piteå 952 mm (tidigare rekord 840 mm år 1935)
  • I Skara fattas det ännu några millimeter till rekordet som sattes så sent som i fjol.
  • I Stockholm blir 2012 det tredje nederbördsrikaste året näst efter 1794 och 1960.

Årets största dygnsnederbörd blev 163,0 mm i Hinshult i Småland den 7 juli. Det är för övrigt den femte största dygnsmängd som noterats vid en officiell svensk väderstation.

Många nederbördsdagar

Det är inte bara de sammanlagda nederbördssummorna som varit stora under år 2012, utan även antalet dygn med nederbörd har varit ovanligt högt.

I bland annat Linköping, Härnösand och Piteå är det fråga om rekordmånga nederbördsdygn, åtminstone sett över de senaste 50 åren.

Allra flest nederbördsdygn (dygn med minst 0,1 mm nederbörd) uppvisar Korsvattnet i Jämtlandsfjällen med hela 285 stycken fram till annandag jul.

Den enda månad under året som kan sägas ha varit övervägande torr i Sverige är mars.

Varierande temperatur

Kalla och varma perioder har i stort sett tagit ut varandra under året, så att årsmedeltemperaturen för landet som helhet blir ungefär en halv grad över den normala (referensperiod 1961-1990). Trots ett litet temperaturöverskott så blir ändå 2012 det näst kallaste året hittills detta århundrade. Det kallaste är år 2010.

Den månad under år 2012 som bjöd på flest värmerekord var mars. Månaden som helhet var rekordvarm i mellersta delen av landet, och i slutet av månaden noterade vissa stationer dagstemperaturer tre grader över tidigare rekordnoteringar.

Årets allra högsta temperatur rapporterades från Lund där det var 32,1° den 20 augusti.

Den kallaste perioden under året var några veckor i slutet av januari och början av februari. Då noterades också årets allra lägsta temperatur med -42,8° i Naimakka.

Naturens isskulpturer vid sjön Sommen
Under de kalla veckorna i januari och februari täcktes Sverige av snö och is. Som till exempel här vid sjön Sommen i södra Östergötland den 3 februari.
Foto Erik Engström

Snötäcke

Praktiskt taget hela landet var snötäckt under de kalla veckorna i slutet av januari och början av februari. Även under december har landet varit snötäckt utom tidvis i låglänta delar av södra Sverige.

Årets största snödjup blev 200 centimeter i Leipikvattnet i Jämtland den 28 februari.

Solskenstid

Trots de många regndagarna har den sammanlagda solskenstiden legat ganska nära den normala.

Vinnare av årets 'solliga' blev Karlskrona med omkring 2 100 timmar.

Lufttryck

Högtryck har varit en bristvara under större delen av året. Medellufttrycket under året har också varit lägre än normalt, men ingenstans i Sverige har det varit fråga om rekord i det avseendet.

Det var i stället ett högtryck som svarade för årets rekordnotering. Det var den 1 februari då Haparanda noterade 1058,0 hPa, vilket är svenskt februarirekord.

Vindar

Trots den livliga lågtryckstrafiken har det inte varit så många tillfällen med storm.

I januari berördes Sverige av stormvindar vid två tillfällen. Bland annat i samband med ovädret 'Emil' den 3-4 januari, då omkring 25 000 hushåll i södra Sverige blev strömlösa.

Vid ett tillfälle i mars nådde vinden lokalt stormstyrka, men i övrigt under året var det stormfritt i de svenska farvattnen.

Tromber och hagel

De allra flesta somrar dyker det upp lokala men kraftiga och häftiga oväder, så även i år.

Årets trombsäsong får betraktas som ovanligt aktiv med trombrapporter från början av juni till början av september. Kraftigast var förmodligen en tromb som drog fram söder om Lidköping den 28 juli. Den tromben var speciell även i det avseendet att den passerade SMHIs automatstation i Hällum där vindbyar på 35 m/s registrerades.

I slutet av juli förekom även ett av sommarens häftigaste hageloväder. I Sollefteåtrakten observerades då hagel stora som pingisbollar och bland annat skadades en del bilar.


Hagel i Sollefteåtrakten den 31 juli 2012.
Någon mil nordväst om Sollefteå föll dessa hagel vid lunchtid den 31 juli 2012. Enligt uppgift kan det lokalt ha fallit ännu något större hagel i trakten.
Foto Mats Johansson, SMHI