Minsta isutbredningen i Östersjöregionen i modern tid

Sedan 1957 har SMHI haft en operativ daglig iskartering. Under perioden 1900–1957 baseras den uppskattade isutbredningen på det väder som har varit. Genom att studera kustobservationer av vind, lufttryck och temperatur får man en ganska bra och exakt bild av det rådande istäckets utbredning.

–Således är det med visst fog vi nu konstaterar att årets isutbredning är den minsta i modern tid, med säkerhet sedan början av andra världskriget, säger Amund E. B. Lindberg, oceanograf och havsisexpert vid SMHIs istjänst.

Säsongens maximala isutbredning inträffade 24 januari med 45 000 kvadratkilometer. Därmed slogs det förra rekordet från 2007 – 2008, den gången var endast 49 000 kvadratkilometer istäckt.

Maxis 2014-2015, 24 jan
Den 24 januari var istäcket som störst den här säsongen.
Illustration SMHI

–Det är ju detta som är fascinerande med isutbredningen, fortsätter Amund. Det varierar så mycket från år till år. Säsongen 2010 – 2011 var den största isutbredningen sedan 1986 – 1987. I princip samtliga kustområden var täckta av is och till sjöss sträckte sig isen ut till Gotland. De isvintrar med mest is, tre stycken under 1940-talet och 1986–87 täcktes dryga 400 000 kvadratkilometer.

Varför blev istäcket så dåligt i år?

Efter en mycket varm sommar i hela Östersjöregionen var vattentemperaturen i Östersjön över det normala under hösten. I Bottenviken började dock hösten tidigt, ytvattnet kyldes ned och den första isen i skärgårdarna la sig redan i oktober. Men det blev aldrig en riktig kall vinter, och efter den korta perioden med kyla i januari har temperaturerna i samtliga områden i Östersjön varit över eller mycket över det normala.

Under början av februari slog Ole till med full kraft. Nordvästlig storm med orkan i byarna, 36 m/s över Bottenviken. För ett istäcke som inte har växt till mycket i tjocklek var resultatet givet. Längst fastisen i norr släppte stora flak och isen sattes i rörelse sydostligt mot Brahestad.

Perioden efter detta har dominerats av sydvästliga vindar, stundtals kraftiga, och under de senaste veckorna har en kraftig stampvall bildads från Malören ned förbi Hailuoto. Temperaturerna ute till sjöss har varierat mellan -2ºC och +2ºC, alldeles för varmt för att mera is skall bildas.

Intressant med denna vintern är att den har bevisat att Bottenviken inte alltid blir täckt av is, något som nästan varit en självklarhet.

Isvintern över

Det är inte ofta som SMHI redan i början av mars konstaterar att isvintern är över.

– När måndagens isprognos gjordes för den statliga svenska isbrytningen, kunde vi lätt konstantera faktum. Väderprognoserna framåt indikerar möjlighet för kyla till havs, men det hjälper inte. Det kommer inte att bli någon mera nettotillväxt av havsis till sjöss i något område innevarande säsong. När bassängerna inte är täcka av is och snö, reflekteras inte solens strålar i lika stor utsträckning. Därmed går en stor del av strålningen ned i vattnet som värms mycket snabbt. Möjligheten för mera isläggning till sjöss denna säsong är alltså omöjlig, avslutar Amund.