Minskad uppvärmning av bostäder i ändrat klimat

En del vintrar i Sverige är milda och en del är kalla. Men trenden är tydlig, klimatet har blivit allt varmare under senare år. Det innebär också att vi kan spara på uppvärmningen av våra bostäder.

Färsk statistik från SMHI visar att behovet att värma bostäder i Sverige har minskat med upp till tio procent. Minskningen är mest markant i södra delarna av landet och längs kusterna. Det är en utveckling som ses under den gångna femtioårsperioden.

Flera faktorer styr hur mycket värme som behöver tillföras i fastigheter under årets kalla månader. Vädret påverkar i hög grad, till exempel vind och solens instrålning. Men det som vanligtvis är allra viktigast för värmekostnaderna är utomhustemperaturen.

-Givetvis varierar behovet av uppvärmning år från år, vi har ju exempelvis haft några riktigt kalla vintrar även i söder. Men den långsiktiga trenden är att temperaturen ökat i hela landet, vilket i sin tur lett till det minskade uppvärmningsbehovet, säger Lennart Wern, klimatolog SMHI.

Så har uppvärmningsbehovet minskat

Ett grovt mått på uppvärmningsbehovet är så kallade graddagar. För varje dag beräknas skillnaden mellan +17°C och dygnsmedeltemperaturen, när den är lägre än +17°C. Skillnaden summeras för månader eller år. Graddagarna utgår från att värmesystemet i en byggnad ska värma upp till +17°C inomhus.  Resterande energibehov antas komma från ”gratisenergier” som sol, människor och elektrisk utrustning i byggnaden.

Kartan till vänster visar att uppvärmningsbehovet har minskat i Sverige under den senaste 50-årsperioden, framförallt i södra delarna av landet och längs kusterna. Här ses förändring i procent mellan perioderna 1981-2010 och 1961-1990.

Diagrammet nedan pekar på hur uppvärmningsbehovet totalt sett för hela landet har minskat från 1961 till 2013.

Graddagar 1961-2013 Sverige
Graddagar 1961-2013 Sverige
Förstora Bild

Energiförbrukning i framtiden

I framtiden kan uppvärmningsbehovet minska ytterligare i samband med att klimatet blir ännu varmare.

-Det kommer sannolikt att användas allt mindre energi för uppvärmning under framtidens vintrar. Scenarierna pekar på att klimatet successivt blir varmare och varmare, säger Gustav Strandberg, klimatforskare SMHI.

Men under framtidens sommarmånader kan man däremot förvänta sig en större energiförbrukning i takt med att bostäder behöver kylas av. Värmeböljor blir exempelvis vanligare.

-Klimatet är en viktig faktor för att planera bostadsbyggande och förvaltning. Det gäller både i dagens klimat och med de förändringar som ett kommande klimat för med sig, säger Kerstin Konitzer, verksamhetsledare Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning.