När snön och isarna smälter på våren ökar vattenmängden i såväl mark som sjöar och vattendrag. SMHIs hydrologer följer det hydrologiska läget i Sverige och utfärdar varningar vid behov. Hur ser det då ut med vårfloden såhär i början av maj, har den kommit igång?
— Nej, den har inte kommit igång än, i alla fall inte i de norra delarna med fjällen och inlandet där snösmältningen är fördröjd på grund av den kalla april, säger Nina Bosshard, vakthavande hydrolog på SMHI.
SMHIs väderprognoser tyder på att det blir varmare i landet kommande vecka. Den hydrologiska prognosen för slutet av vecka 19 visar att flödena bedöms stiga i kustlandet och i mindre till medelstora vattendrag i inlandet i Norrland.
— Generellt sett har det inte kommit särskild mycket snö i år, antingen normalt eller lite mindre, framför allt i fjällen, så vi räknar med en lite mindre vårflod än vanligt, fortsätter Nina.
Eftersom det har varit kallt ligger snön kvar förhållandevis sent på året. Om det skulle bli väldigt varmt väldigt snabbt finns risken därför att det blir något kraftigare flöden. Särskilt om det blir både varmt och rikligt med nederbörd.
Vårens snösmältning fram till idag
Under februari hade vi ett omslag till mildare väder vilket gjorde att snön i de södra delarna av landet smälte. Flödena ökade snabbt i många vattendrag i Götaland, Svealand och sydöstra Norrland, men över lag blev vårfloden mycket lugn och det utfärdades inga varningar. Detta beror dels på att SMHI införde nya varningsgränser i februari, där tröskelvärdena höjdes.
I stora delar av Norrland var flödena i början av mars något högre än normala för årstiden. Detta berodde på snösmältning. Kallare väder gjorde dock att snösmältningen sedan avstannade igen. Under andra hälften av april skedde en del snösmältning längs med norrlandskusten som förstärktes av kraftigt regn.
Lugn islossning i Torneälven
Varje år gör SMHI ett antal prognoser för islossningsdag och islossningens svårighetsgrad för Torneälven vid Haparanda.
— Förhållanden i år var gynnsamma för en lätt islossning. Istjockleken på älven har som mest varit 60 centimeter, vilket är betydligt mindre än normalt och det räcker inte för att bilda stora isproppar. Dessutom har kvaliteten på isen varit dåliga sedan början av april, säger Marc Girons, hydrolog på SMHIs prognos- och varningstjänst.
Det här ledde till att isen på Torneälven vid Haparanda började smälta bort redan vid slutet av vecka 16 trots fortsatt låga dygnsmedeltemperaturer under andra hälften av april, vilket i vanliga fall skulle ha fördröjt islossningen.
Under vecka 17 smälte det mesta av isen bort. Det finns däremot fortfarande is längre uppströms i Torneälven och på havet men även den är på väg att smälta bort. Om havsisen skulle stanna fram till vårflodskulmen skulle det kunna dämma utloppet till havet och leda till ökade vattennivåer i älven.
— Islossningens lindriga karaktär överensstämmer väl med våra modellberäkningar. Vår prognos för islossningsdatum var dock något sen, den pekade på islossning den 7 maj, fortsätter Marc.
Läget kan förändras
SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst är uppdaterad på det hydrologiska läget och utfärdar varningar. Följ